2026-06-15

Fortbildningen måste säkras för en patientsäker vård

Den medicinska utvecklingen går snabbt och kraven på aktuell kunskap ökar. Samtidigt saknas ett system som säkerställer att läkare ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning efter specialistutbildningen. Svenska Läkaresällskapet lyfter fortbildning som en central del av kompetensförsörjningen – och som en förutsättning för en säker, jämlik och kunskapsbaserad vård.

Det är sent på dagen och en barnläkare sitter kvar efter arbetstid för att gå igenom aktuella rekommendationer kring meningokockinfektioner. Frågan har aktualiserats i samband med nya fall, och behovet av att snabbt uppdatera sig om diagnostik, vaccination och behandling är tydligt.

Situationen är inte unik. Liknande behov uppstår i alla specialiteter. Den medicinska utvecklingen går snabbt, och nya behandlingsmetoder, diagnostiska verktyg och arbetssätt förändrar ständigt förutsättningarna för medicinska beslut. Det som var bästa tillgängliga kunskap i går kan i dag behöva omprövas.

– För läkare innebär den snabba utvecklingen ett kontinuerligt behov av att uppdatera sin kunskap, säger Mia Ramklint, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för utbildning.

När detta inte är möjligt uppstår en risk. Hälso- och sjukvården ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, men utan fungerande strukturer för fortbildning blir det svårt att upprätthålla i praktiken.

Här finns en avgörande spänning i vården: kraven på aktuell kunskap ökar, samtidigt som förutsättningarna att upprätthålla den försvagas.

Ett system som saknas där det är som viktigast

Läkares kompetensutveckling är en kontinuerlig process – från grundutbildning och legitimation, via specialistutbildning, till fortbildning genom hela yrkeslivet. Men det är just den längsta fasen, tiden efter specialistkompetens, som saknar ett sammanhållet system. I Sverige, till skillnad från många andra länder, är fortbildning varken reglerad eller systematiskt uppföljd.

– I dag finns inget system som säkerställer att läkare ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Det gör att ansvaret blir otydligt och att förutsättningarna varierar mellan olika verksamheter, säger Mia Ramklint.

När fortbildning trängs undan

Vi ser en oroande trend. Läkarförbundets återkommande fortbildningsenkät visar att tiden för extern fortbildning kraftigt har minskat över tid. Samtidigt visar Svenska Läkaresällskapets egen enkät att få läkare har en fortbildningsplan.

I en verksamhet som präglas av höga krav på produktion och tillgänglighet prioriteras det som är mätbart här och nu. Fortbildning får stå tillbaka och sker i vissa fall på fritiden, i konkurrens med återhämtning och arbetsmiljö.

– Fortbildning kan inte bara bygga på den enskilde läkarens engagemang. Den måste vara en integrerad del av hälso- och sjukvårdens uppdrag, säger Mia Ramklint.

Fortbildning en del av kompetensförsörjningen

När fortbildning inte ges tillräckligt utrymme får det konsekvenser. Den medicinska kunskapsnivån riskerar att variera mellan verksamheter, och därmed också vårdens kvalitet.

Fortbildning är också en central del av kompetensförsörjningen. Hälso- och sjukvårdens förmåga att behålla, utveckla och använda kompetens över tid avgörs inte enbart av hur många som utbildas, utan av hur den befintliga kompetensen tas till vara. När fortbildning inte prioriteras riskerar vården att tappa både kvalitet och kontinuitet.

– Patienter ska kunna förvänta sig att möta en uppdaterad läkare, oavsett var i landet de söker vård, menar Mia Ramklint.

Möjligheten att utvecklas i sitt yrke är samtidigt en avgörande faktor för att behålla och rekrytera medarbetare i en redan ansträngd vård.

– Fortbildning måste ses som ett gemensamt ansvar. Den enskilde läkaren ansvarar för sin kompetensutveckling, samtidigt som arbetsgivaren ska skapa förutsättningar i form av tid, resurser och prioritering, säger Mia Ramklint.

Fortbildning som del av styrningen av vården

I dag styrs hälso- och sjukvården i hög grad av tillgänglighet, produktion och kortsiktiga mål. Det som inte mäts och följs upp riskerar att få mindre utrymme. Fortbildning är ett tydligt exempel på detta. Trots att den är en förutsättning för kvalitet och säkerhet saknar den ofta en tydlig plats i styrningen.

– Det behövs en struktur där fortbildning planeras, prioriteras och följs upp på samma sätt som andra delar av verksamheten, säger Mia Ramklint.

SLS fortbildningsmodell visar vägen

Svenska Läkaresällskapet har tagit fram en modell för läkares fortbildning som utformas och ägs av professionen. Den bygger på individuell fortbildningsplan, dokumentation och regelbunden uppföljning.

Modellen kopplar fortbildning till verksamhetens behov, till medicinsk utveckling och till vårdens kvalitet. Den skapar också förutsättningar för systematisk uppföljning, där fortbildningens effekter kan analyseras.

En viktig del är extern granskning, där fortbildning integreras i vårdens kvalitetsarbete. På så sätt blir kompetensutveckling inte något som sker vid sidan av, utan en del av vårdens kärnuppdrag.

– Det handlar om att göra fortbildning till en självklar och strukturerad del av hälso- och sjukvården, säger Mia Ramklint.

Från utredning till genomförande

Den statliga utredningen Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens, som lämnade sitt slutbetänkande i juni förra året, pekar tydligt på behovet av ökad struktur, tydligare ansvar och säkrad finansiering. Förslagen ligger i linje med det professionen länge har efterfrågat.

Regeringen behöver nu gå vidare med förslagen i utredningen och säkerställa att fortbildning blir en självklar del av hälso- och sjukvårdens uppdrag.

– Det som krävs nu är att förslagen genomförs, avslutar Mia Ramklint.