Föregående
Altinget debatt: "Utan stark klinisk forskning försämras vården"
Forskning måste vara en integrerad del av hälso- och sjukvårdens kärnuppdrag – inte något som bedrivs vid sidan av när tid och resurser råkar finnas, skriver företrädare för Svenska Läkaresällskapet.
Sverige har länge varit en internationellt ledande forskningsnation. Medicinska genombrott, starka kvalitetsregister och nära samverkan mellan akademi och sjukvård har bidragit till bättre behandlingar och ökad överlevnad inom flera sjukdomsområden.
Forskning är vård
Men när det gäller klinisk forskning som bedrivs nära patienterna och som direkt påverkar diagnostik, behandling och prevention tappar vi mark. Antalet kliniska prövningar minskar och strukturerna är inte längre tillräckligt konkurrenskraftiga. Detta hänger samman med politiska och organisatoriska prioriteringar där forskning successivt har trängts undan av kortsiktiga produktionskrav.
Inför valet 2026 vill Svenska Läkaresällskapet (SLS) tydliggöra att forskning är vård. Den måste vara en integrerad del av hälso- och sjukvårdens kärnuppdrag – inte något som bedrivs vid sidan av när tid och resurser råkar finnas.
Klinisk forskning är avgörande för att nya behandlingar snabbare ska nå patienter, för att vården ska vara evidensbaserad och jämlik, och för att ineffektiva metoder ska kunna fasas ut. När forskning och kliniska prövningar förläggs till andra länder förlorar svenska patienter tidig tillgång till nya behandlingar och vården riskerar att halka efter i den medicinska utvecklingen.
Komplicerat att få tillgång till journaldata
För många forskande läkare märks problemen i vardagen. Trots etikgodkännande och patienters samtycke kan tillgången till journaldata vara komplicerad och tidskrävande. Regelverk kring hälsodata, etikprövning och biobanker är nödvändiga, men dagens tillämpning präglas ofta av olika tolkningar mellan olika regioner och myndigheter, vilket skapar onödig administration och osäkerhet. Tid som skulle kunna användas för forskning och patientnytta går i stället åt till administrativa processer.
Samtidigt har Sverige tillgångar som många andra länder saknar. De nationella kvalitetsregistren utgör en internationellt unik infrastruktur för uppföljning, kvalitetsutveckling och klinisk forskning. Genom register som Swedeheart har vården kunnat följa behandlingsresultat över tid, identifiera förbättringsområden och bidra till att överlevnaden efter hjärtinfarkt förbättrats avsevärt. Kombinationen av systematisk uppföljning, forskning och kliniskt förbättringsarbete har gjort svensk hjärtsjukvård till ett internationellt föredöme.
Trots detta saknas långsiktig finansiering och tydlig nationell styrning. Om kvalitetsregistren försvagas riskerar det inte bara att bromsa forskningen utan också att försämra vårdens kvalitet, jämlikhet och effektivitet.
Prioritera inte bort läkarnas forskningstid
För att Sverige ska förbli en kunskapsnation krävs tydligt ansvarstagande på flera nivåer. Regionerna behöver ta ett större ansvar för forskningens ställning i vården. När ekonomin pressas och tillgänglighetskraven ökar är det ofta forskningstiden som prioriteras bort. Kombinationsanställningar mellan klinik och forskning är fortfarande för få, och många läkare lämnar forskningen när tid och karriärvägar saknas. Det är ett slöseri med kompetens som vården inte har råd med.
Forskning kan inte vara beroende av enskilda eldsjälar eller bedrivas vid sidan av den ordinarie verksamheten. Den behöver integreras i vårdens styrning, uppföljning och resursfördelning.
Staten behöver samtidigt slå fast att forskning är en del av hälso- och sjukvårdens uppdrag, modernisera lagstiftningen kring hälsodata och långsiktigt säkra forskningsinfrastrukturen, inklusive kvalitetsregister, biobanker och ALF-systemet. Universiteten behöver verka för och utveckla karriärvägar för kliniskt verksamma forskare och fördjupa samverkan med sjukvården.
Sverige förlorar sin position som forskningsnation
Utan stark klinisk forskning försämras vården. Sverige står i dag inför ett vägval: antingen accepterar vi att landet långsamt förlorar sin position som klinisk forskningsnation, eller så fattas de politiska beslut som krävs för att göra forskning till en självklar del av vårdens uppdrag. Forskning är inte en kostnad vid sidan av vården. Den är en förutsättning för dess kvalitet, konkurrenskraft och framtid.
Catharina Ihre Lundgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet
Patrik Danielson, vice ordförande Svenska Läkaresällskapet
Anna Sarkadi, ordförande Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk forskning