Föregående
Symposium med Bengt Winblads pristagare – nya rön inom neurodegenerativa sjukdomar
Bengt Winblads Stiftelse och Svenska Läkaresällskapet arrangerade den 22 oktober ett heldagssymposium i SLS hus. Dagens föreläsare, samtliga mottagare av Bengt Winblads pris, presenterade sina senaste forskningsrön inom neurodegenerativa sjukdomar. Utöver pristagarna och närmare 200 åhörare deltog även H.M. Drottning Silvia, som tog del av forskarnas nya rön inom området.
Dagen inleddes med att professor Bengt Winblad hälsade alla välkomna och berättade om dagens program. Temat för dagen var ”Från biomarkörer till behandling – nya rön inom neurodegenerativ sjukdom” med fokus på de senaste framstegen inom diagnostik och behandling. Under dagen medverkade några av Sveriges mest framstående forskare och kliniker, med särskild expertis inom demenssjukdomar och geriatrisk neurovetenskap.
Samtliga föreläsare har tidigare tilldelats Bengt Winblads pris, som belönar framstående neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med inriktning mot demenssjukdomar. Priset delas ut av Svenska Läkaresällskapet genom Bengt Winblads Stiftelse, vars ändamål är att främja just denna typ av forskning.
Experimentell och klinisk forskning
Forskare inom området beskrev de senaste framstegen i förståelsen av Alzheimers sjukdom, från molekylära mekanismer till kliniska metoder.
Lars Tjernberg, docent i neurobiologi vid Karolinska Institutet, inledde symposiet med en föreläsning om Amyloid β-peptid och Alzheimers sjukdom. Lars Tjernberg var 2018 den första att emotta Bengt Winblads pris, då han belönades för sina studier kring de bakomliggande molekylära mekanismerna för Alzheimers sjukdom. I sitt anförande beskrev han den senaste forskningen kring hur peptiden Amyloid β-peptid bildas och klumpar ihop sig (polymeriseras) samt hur dessa processer kan studeras och påverkas med avancerade tekniker som masspektrometri och nanoskopi.
Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet, tilldelades Bengt Winblads pris 2024 för sitt arbete med att utveckla avbildningstekniker som används för att studera hjärnan. I sin presentation berättade han om avbildning av hjärnan vid demenssjukdom. Han visade på skillnaderna mellan magnetresonanstomografi (MRT) och datortomografi (DT), där MRT ger mer detaljerade bilder, medan DT är snabbare, tystare, rymligare och mindre kostsam. Han berättade även om AVRA (Automatic Visual Rating of Atrophy), en metod för automatisk visuell skattning av hjärnatrofi med hjälp av ett datorprogram. Resultaten visar att AVRA kan användas i klinisk praxis och erbjuder en robust metod som fungerar med bilder från olika MRT-kameror och protokoll, utan behov av tidskrävande förbehandling. Samtidigt ökar precisionen vid bedömning av hjärnatrofi.
Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet höll ett föredrag under titeln ”Från experimentell biomarkörforskning till klinisk applikation”. Hon belönades med Bengt Winblads pris 2021 för betydande framsteg inom Alzheimerforskningen. I sin föreläsning beskrev hon hur PET-avbildning (positronemissionstomografi) utvecklats till ett centralt verktyg för att visualisera molekylära markörer vid Alzheimers sjukdom och för att studera sambanden mellan tidig sjukdomsutveckling, kognitiva symptom och strukturella hjärnförändringar. Hon visade hur denna utveckling bidragit till att förkorta vägen från experimentell forskning till klinisk nytta.
Tidig diagnostik och behandling
Programpunkterna om diagnostik och behandling fokuserade på hur biomarkörer och nya tekniker möjliggör tidigare upptäckt och effektivare behandling av Alzheimers sjukdom.
Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet tilldelades priset 2019 för sin forskning som lagt grunden till metoder där man med hjälp av biomarkörer i ryggmärgsvätska tidigt kan diagnostisera Alzheimers sjukdom. Kaj Blennow berättade mer om biomarkörer för amyloid, tau och neurodegeneration och hur utvecklingen har gått från från likvor till blodtester. Han har utvecklat metoder för att mäta de här proteinerna och visat hur man med hjälp av dem, numera genom ett enkelt blodprov, kan upptäcka Alzheimer sjukdom i ett mycket tidigt skede. Han framhöll att dessa framsteg innebär en avgörande förändring för både klinisk diagnostik och framtida behandlingsstrategier.
Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, delade med sig av sin forskning om biomarkörer för diagnostik och behandlingsstudier. Han belönades med Bengt Winblads pris 2020 för sin forskning kring diagnostik och biomarkörer vid demens och Alzheimers sjukdom. Han har tillsammans med amerikanska kollegor nyligen upptäckt en ny blodmarkör, MTBR-tau243, som kan revolutionera diagnostiken av Alzheimers sjukdom genom att visa hur långt sjukdomen har utvecklats. Oskar Hansson har också lett en studie som utvecklat ett digitalt kognitivt test, som patienten själv genomför på en surfplatta. Testet hjälper läkare inom primärvården att tidigare och mer träffsäkert identifiera patienter som bör utredas vidare med blodprov.
Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet, berättade om lecanemabs resa från den arktiska mutationen till behandling för Alzheimers sjukdom. I slutet av 1990-talet gjorde Lars Lannfelt en banbrytande upptäckt då han fann den Arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. En mutation som leder till ökade nivåer av så kallade Aβ-protofibriller, vilka är toxiska, orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom. Baserat på dessa resultat grundade han BioArctic, som utvecklade antikroppen BAN2401, senare känd som lecanemab, vilken visat sig bromsa sjukdomsförloppet. Lars Lannfeldt beskrev även framtiden för lecanemab-behandling, där subkutan administrering är under utveckling och tidig insättning av läkemedlet visat bättre effekt. Han betonade vikten av kontinuerlig behandling och underhållsdosering vid denna kroniska sjukdom. Lecanemab godkändes av EU/EMA i april 2025 och är sedan tidigare godkänt i USA, Japan och flera andra länder.
Friskt åldrande och prevention
Avslutningsvis belystes forskning om friskt åldrande, bevarad kognition och hur livsstil och prevention kan minska risken för demenssjukdom.
Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå universitet, föreläste om vad som utmärker äldre med välbevarade kognitiva funktioner – så kallade superagers. Han tilldelades Bengt Winblads pris 2025 för sitt arbete med att utveckla metoder som, genom funktionell hjärnavbildning, kopplar hjärnans funktioner till minnesprocesser samt för sin banbrytande forskning om åldrande med bibehållen kognitiv förmåga. I sin föreläsning presenterade han resultat från Betulaprojektet, den omfattande longitudinella studie av åldrande, minne och hälsa som han varit med och utvecklat. Lars Nyberg berättade om hur superagers definieras som personer över 80 år med minnesförmåga i nivå med betydligt yngre individer, samtidigt som de uppvisar god kognition i övrigt. Han lyfte fram flera faktorer som kan bidra till så kallad superaging: genetik, fysisk aktivitet, sociala relationer, mental hälsa och stimulans, sömn och diet. Avslutningsvis betonade han vikten av ett förebyggande framtidsperspektiv – andelen personer över 80 år i världen ökar snabbt, från cirka 143 miljoner år 2019 till beräknade 426 miljoner år 2050. Forskning om hälsosamt åldrande och bevarad kognition blir därmed allt viktigare för framtidens vård och samhälle.
Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, talade om vikten av att tidigt upptäcka och förebygga Alzheimers sjukdom. Hon tilldelades Bengt Winblads pris 2023 för sina banbrytande insatser inom neuroepidemiologi, som ökat förståelsen för vilka faktorer som påverkar risken att utveckla demens. I sin föreläsning presenterade hon resultat från SNAC-Kungsholmen, en omfattande befolkningsstudie som gett ny kunskap om hur livsstil och hälsa påverkar hjärnans åldrande. Fratiglioni beskrev tre nivåer av prevention: primär, som handlar om att främja hälsosamma vanor som fysisk aktivitet och rökstopp, sekundär, som fokuserar på att förebygga och behandla kardiometabola sjukdomar som högt blodtryck och diabetes, samt tertiär, som syftar till att bromsa sjukdomsförloppet och bevara funktion hos dem som redan drabbats. Hon lyfte också fram betydelsen av sociala, fysiska och mentala aktiviteter som skyddsfaktorer för att bevara kognitiva funktioner och minska risken för demens.
Avslutning
Dagen avslutades med en paneldebatt där pristagarna gemensamt reflekterade över framtidens möjligheter inom diagnostik, behandling och prevention av neurodegenerativa sjukdomar.
Bengt Winblad tackade samtliga medverkande för deras värdefulla insatser och betonade vikten av fortsatt samverkan mellan forskning och klinik. Ett särskilt tack riktades till H.M. Drottning Silvia, vars närvaro och engagemang bidrar till att rikta ljuset mot ett av vår tids mest angelägna forskningsområden.
Symposiet arrangerades av Bengt Winblads Stiftelse i samarbete med Svenska Läkaresällskapet.
Moderator var Jens Berggren, vårdenhetschef vid Kognitiva mottagningen, Ersta sjukhus.
Organisatörer var Bengt Winblad, professor, avdelningen för neurogeriatrik, Karolinska Institutet, Gunilla Johansson, forskningskoordinator vid samma avdelning, samt Ellinor Schmidt, programansvarig, Svenska Läkaresällskapet.
Text: Lena Edberg, kommunikatör, Svenska Läkaresällskapet.