2026-06-26

När världen skakar sätts global hälsa på prov

Världen befinner sig i ett mer oroligt läge än på länge. Under det senaste decenniet har pandemier, klimatförändringar, krig och ökade globala spänningar förändrat förutsättningarna för hälsa, utveckling och samhällen i grunden. Klimatförändringar påverkar sjukdomsmönster och vårdbehov, och väpnade konflikter leder till omfattande humanitära katastrofer. Samtidigt har Sveriges bistånd minskat, och Riksrevisionen pekar på allvarliga brister i regeringens arbete med Agenda 2030.

Det har gått 13 år sedan Svenska Läkaresällskapet arrangerade konferensen Global Health beyond 2015 – en tvärvetenskaplig mötesplats där medicin, politik, forskning och näringsliv samlades för att formulera en konkret handlingsplan för att förbättra människors hälsa globalt. Sedan dess har världen förändrats. Nya globala kriser har tillkommit, gamla fördjupats och förutsättningarna för internationellt samarbete har försvagats. Hur ser engagemanget för global hälsa ut i dag?

Orättvisor som väckte engagemang

Peter Friberg är professor i global folkhälsa vid Sahlgrenska akademin, och tidigare verksamhetschef för Swedish Institute for Global Health Transformation (SIGHT). Han var tidigare ordförande för SLS och har ett mångårigt engagemang i globala hälsofrågor.

År 2008 tog han initiativ till att Svenska Läkaresällskapet arrangerade den första stora globala hälsokonferensen i Sverige – Global Health in a New World. Under Peter Fribergs ordförandeskap följdes detta upp 2013 med konferensen Global Health – beyond 2015. I samband med detta bildades en arbetsgrupp som identifierade och analyserade centrala globala hälsofrågor och presenterade sina slutsatser i dokumentet Stockholm Declaration for Global Health (1).

– Mitt intresse för global hälsa väcktes när jag började reflektera över den orättvisa fördelningen av resurser, särskilt inom hälso- och sjukvården i låginkomstländer, och hur den drabbar människor, inte minst mödrar och barn. Samtidigt var läkarkåren i Sverige starkt fokuserad på svenska förhållanden och beskrev vården som problemtyngd, utan att sätta det i relation till situationen i andra delar av världen. Dock fanns röster som lyfte dessa orättvisor, som Hans Rosling och Lancets Richard Horton, vilka har påverkat mig mycket, säger Peter Friberg.

Synen på global hälsa

När arbetet inom SLS tog form betraktades global hälsa fortfarande som ett nischområde. Utvecklingen har gått från tropikmedicin till internationell hälsa och vidare till dagens bredare begrepp global hälsa, där samband mellan klimat, samhälle och medicin står i fokus.

– Då var synen tämligen begränsad inom svensk hälso- och sjukvård. Hans Rosling gjorde ett enormt arbete med att lyfta blicken både för Sverige och världen. Genom rörelser som One Health och Planetary Health har medvetenheten ökat betydligt. Johan Rockström har satt hälsa i ljuset av klimatförändringarna på kartan genom Stockholm Resilience Centre. Bildandet av Vetenskapsrådets kommitté för utvecklingsforskning stärkte konceptet ytterligare med hjälp av medel från Sida, säger han.

I dag ses global hälsa inte längre som något som sker någon annanstans, utan något som påverkar oss alla. Samtidigt ser vi en utveckling där globala hälsofrågor ges minskad tyngd i internationella och nationella prioriteringar.

De stora utmaningarna

Peter Friberg menar att det mest akuta just nu är att, med stöd från såväl vetenskapen som hälsosektorn, verka för fredsstödjande åtgärder och motverka krig och konflikt samt att verka för planetär hälsa.

– Dessa megautmaningar drabbar främst barn och unga, även när det gäller psykisk ohälsa. Den globalt utbredda psykiska ohälsan är en stor utmaning som berör dessa områden. Ytterligare en jätteutmaning är kvinnors hälsa och rättigheter där det råder oacceptabla förhållanden gällande jämställdhet, våld och mödravård. Även demografiska förändringar samt problemen med missinformation och desinformation kommer att påverka framtidens globala hälsa och vård, menar han.

En förändrad omvärld

Samtidigt har förutsättningarna för globalt hälsoarbete förändrats snabbt. Peter Friberg pekar särskilt på en oroande utveckling:

– Nedmontering av resurser till globala hälsofrågor sker nu i många länder, främst sedan Trumpadministrationen tillträdde för andra gången. Vi ser reduceringen av betydelsen av USA:s smittskyddsmyndighet (CDC), med råd från en hälsominister som går emot vetenskapen, nedläggningen av USA:s biståndsmyndighet (USAID), och en kraftigt minskad forskningsbudget till USA:s nationella forskningsinstitut (NIH). Samtidigt som biståndsmedel kraftigt reducerats och WHO försvagats, säger han.

Utvecklingen påverkar inte bara andra länder, utan också Sveriges möjligheter att samarbeta, forska och hantera globala hälsorisker.

Sveriges roll

Sverige har haft en stark position inom global hälsa men på senare tid har positionen försvagats genom politiska beslut.

– Sverige har minskat sitt bistånd och dessutom avslutat Vetenskapsrådets kommitté för utvecklingsforskning genom att helt dra in dess medel. Sverige var tidigare drivande när det gäller FN:s utvecklingsmål, men vem av våra politiska företrädare talar om dem i dag? Det borde de göra, eftersom rapporter visar att målen backar, säger Peter Friberg.

Inför valet 2026 handlar det inte bara om biståndsnivåer utan om vilken roll Sverige vill ta internationellt.

Politiska åtgärder

Peter Fribergs uppmaning till regeringen är främst att höja biståndet, säkerställa att det används effektivt och stärka arbetet mot korruption. Han pekar också på flera konkreta åtgärder:

• Ökad medverkan i och stöd till globalhälsoorganisationer
• Ökat bistånd, främst avseende nutrition, mödra-barn-vård och ungdomshälsa
• Återaktivera Vetenskapsrådets kommitté för utvecklingsforskning
• Agera för fortsatt arbete med FN:s globala mål, Agenda 2030
• Ta en ledarroll i framtagandet av lagstiftning avseende AI:s utveckling

Professionens roll framåt

Peter Friberg anser att det nu är viktigare än någonsin att professionen fortsätter driva globala hälsofrågor.

– Det finns ett stort intresse bland läkarstudenter och yngre läkare, detta måste tillvaratas och utvecklas, säger han.

Han lyfter behovet av fler riktade satsningar, internationella utbyten och ökad samverkan mellan organisationer.

– Kort sagt handlar det om att göra mer för att påverka världen i en bättre riktning, avslutar han.

Referens
1. Stockholm Declaration for Global Health, The Lancet (2013).