Till sidans huvudinnehåll
1/483 (visa lista)

Nya lagkrav ska stärka primärvården – men kräver fler specialister i allmänmedicin

Riksdagen har beslutat om lagändringar som ska stärka primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Reformen är ett viktigt steg i omställningen till god och nära vård, men för att förändringarna ska få verklig effekt krävs fler specialister i allmänmedicin och bättre förutsättningar för kontinuitet i vården.

De nya reglerna förtydligar primärvårdens uppdrag och ansvar. Bland annat slås fast att en medicinsk bedömning av läkare eller sjuksköterska ska kunna ges vid behov dygnet runt inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Förändringarna innebär också att regioner och kommuner får ett tydligare ansvar att samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården. Primärvården ska tydligare tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov och ett krav införs på medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen. Termen hemsjukvård ersätts samtidigt av hälso- och sjukvård i hemmet och kraven på information till patienter stärks, bland annat när det gäller fast vårdkontakt och fast läkarkontakt.

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2026.

Svenska Läkaresällskapet och Svensk förening för allmänmedicin välkomnar att primärvårdens uppdrag tydliggörs och att tillgången till medicinsk bedömning i kommunal hälso- och sjukvård stärks, men understryker att den största utmaningen i omställningen är den fortsatta bristen på specialister i allmänmedicin.

– Lagändringarna är viktiga eftersom de tydliggör primärvårdens roll i hela vårdsystemet. Men den största utmaningen är fortfarande bristen på specialister i allmänmedicin. För patienter med stora och komplexa behov är kontinuitet och fast läkarkontakt avgörande för en trygg och säker vård, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapet.

För att nå riktvärdet om 1 100 listade patienter per specialistläkare i primärvården krävs långsiktiga insatser för kompetensförsörjning och för att göra arbetet i primärvården mer attraktivt.

–Det är bra att primärvårdens uppdrag förtydligas. Förhoppningsvis kan regionernas incitament att ta fram och realisera sina bemanningsplaner för att nå 1 specialist i allmänmedicin per 1100 invånare stärkas ytterligare. För utan fler specialister i allmänmedicin kommer primärvården inte kunna ge invånarna den vård som de har lagstadgad rätt att få, säger Andreas Stomby, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin (SFAM). 

Lagändringarna omfattar bland annat följande:

  • Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården.
  • Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov.
  • Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen.
  • Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet.
  • Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter.