2026-07-02

Altinget debatt: "Stärk samhällets ansvar för prevention"

En god och jämlik hälsa är grunden för ett hållbart välfärdssystem. Samtidigt ökar hälsoklyftorna i Sverige (1). Eftersom hälsa i hög grad formas av utbildning, arbetsvillkor, socioekonomi och stadsplanering långt innan patienten möter vården, är prevention ett gemensamt samhällsansvar. Det är också en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska klara sitt uppdrag i en tid av kompetensbrist, växande vårdköer och ökande vårdbehov.

Prevention börjar tidigt i livet. Barns möjligheter till daglig rörelse, goda matvanor och rimlig skärmtid påverkar risken för framtida ohälsa. Skolmiljö, stadsplanering och tillgång till trygga fritidsaktiviteter är långsiktiga hälsoinvesteringar. Socioekonomiska skillnader i uppväxtvillkor får konsekvenser som följer individen genom livet och bidrar till de hälsoklyftor vi ser i vuxen ålder.

Därför måste prevention ses som ett gemensamt samhällsansvar och inte enbart som en uppgift för hälso- och sjukvården. I Svenska Läkaresällskapets program inför valet 2026 lyfter vi prevention och jämlik hälsa som avgörande för en hållbar vård (2). Hälso- och sjukvården ska inte enbart behandla sjukdom, utan också främja hälsa. Det förebyggande arbetet ska liksom all annan vård bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och genomföras när det är medicinskt relevant.

I debatten har det lyfts fram en oro för att prevention kan tränga undan vård för redan sjuka patienter. Därför är det viktigt att understryka att preventiva insatser ska vara evidensbaserade och i första hand riktas till patienter och grupper med störst behov. 

Sekundärprevention efter hjärt-kärlsjukdom samt rök- och alkoholstopp inför operation är exempel på riktade åtgärder för patienter med hög risk. Rätt genomförda minskar sådana insatser risken för komplikationer, återinläggningar och behov av akut vård. Samhällsvinsterna är betydande: färre vårddygn, minskat tryck på akutmottagningar, lägre kostnader för komplikationer, fler friska år och minskat behov av omfattande omsorg.

Ett system som enbart reagerar när sjukdom redan utvecklats blir dyrare, mer fragmenterat och mer ojämlikt. Liksom annan vård ska prevention prioriteras där nyttan är störst och åtgärder med låg evidens fasas ut i linje med Kloka Kliniska Val (3).

Erfarenheter från professionsdrivet arbete med levnadsvanor talar för att strukturerade och evidensbaserade insatser ger konkreta effekter (4). Det ligger i linje med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor, där flera insatser har dokumenterad effekt (5). 

Inför valet 2026 uppmanar Svenska Läkaresällskapet regering, riksdag och regioner att:

• Ge långsiktiga förutsättningar för implementering av nationella riktlinjer för levnadsvanor och annan kunskapsbaserad prevention.
• Stärka primärvården med fler specialister i allmänmedicin och fungerande multiprofessionella team, så att fler patienter med störst behov kan få fast läkarkontakt och kontinuitet.
• Följa upp hur preventiva insatser når socioekonomiskt utsatta grupper och säkerställa att jämlikhetsmålen får genomslag i praktiken.

Catharina Ihre Lundgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet
Anna Kiessling, ordförande SLS kommitté för prevention och folkhälsa

Referenser
1. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2025.
2. Svenska Läkaresällskapet. Hälso- och sjukvårdspolitiskt program inför valet 2026.
3. Kloka Kliniska Val www.sls.se/kkv
4. Svenska Läkaresällskapet. Från kunskap och engagemang till resultat – SLS Levnadsvaneprojekt, 2025.
5. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor, reviderade 2024.