Socialstyrelsens rapport stärker behovet av Kloka Kliniska Val
Socialstyrelsens nya rapport om utmönstring av vård som saknar patientnytta bekräftar både omfattningen av lågvärdevård i Sverige och behovet av långsiktiga, professionsdrivna lösningar. SLS välkomnar rapporten och ser dess slutsatser som ett viktigt stöd för det fortsatta arbetet med Kloka Kliniska Val.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar Socialstyrelsens slutrapport Utmönstring av vård som saknar patientnytta, som utgör ett viktigt bidrag i arbetet för en mer kunskapsbaserad, patientsäker och långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Rapporten är den mest omfattande myndighetsgenomgången hittills av lågvärdevård i Sverige och bekräftar både problemens omfattning och behovet av systematiska lösningar.
SLS noterar att Socialstyrelsen lyfter flera principer och åtgärder som ligger helt i linje med SLS arbete med Kloka Kliniska Val (KKV) – en satsning som syftar till att minska lågvärdevård genom att stärka det kliniska omdömet, förbättra dialogen med patienter och stödja en vårdkultur där omotiverade åtgärder aktivt väljs bort.
Rapporten visar att lågvärdevård fortfarande förekommer i stor omfattning i svensk hälso- och sjukvård och att detta leder till risker för patienter, onödigt resursuttag och undanträngningseffekter.
– Vi delar Socialstyrelsens uppfattning att utmönstring måste bygga på vetenskap, beprövad erfarenhet och professionens delaktighet – inte på ekonomiska styrsignaler. Det är också positivt att Socialstyrelsen tydligt placerar frågan inom ramen för den etiska plattformen för prioriteringar, där patientnytta och behov ska vara vägledande, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande SLS.
SLS instämmer även i Socialstyrelsens bedömning att framgångsrik utmönstring kräver fortbildning med hög kontinuitet, kollegiala forum för lärande och reflektion, professionellt ägda bottom-up-processer, tid och mandat för personalen samt långsiktig finansiering och strukturerad uppföljning.
Detta överensstämmer helt med SLS arbete inom Kloka Kliniska Val, där SLS tillsammans med specialitetsföreningarna identifierar åtgärder som saknar patientnytta och utvecklar stöd som ska underlätta en kulturförändring i vården.
SLS välkomnar vidare att Socialstyrelsen tydligt framhåller att alla vårdens professioner behöver involveras – en grundprincip i KKV – och att regionerna uttrycker ett tydligt behov av KKV som strategiskt arbetssätt för att öka tillgänglighet och frigöra tid till patientmöten.
Socialstyrelsen betonar också vikten av långsiktig och stabil finansiering för att arbetet ska bli hållbart och få nationellt genomslag.
– Rapporten bekräftar att Kloka Kliniska Val ligger helt rätt i tiden. Vi arbetar med att stödja och samordna specialitetsföreningarna i att lista åtgärder som saknar nytta, utveckla utbildnings- och informationsmaterial, ge stöd för implementering och samarbeta med myndigheter, regioner och andra aktörer för att etablera KKV som ett nationellt arbetssätt. För att vi ska kunna fortsätta detta arbete krävs en stabilare nationell struktur och extern finansiering, säger Martin Serrander, ordförande för SLS arbetsgrupp Kloka Kliniska Val.
I bilagor till rapporten har Socialstyrelsen även tagit fram material som riktar sig till chefer inom vården som vill arbeta med utmönstring inom sin verksamhet. SLS ser positivt på att det även här betonas de grundvärden som genomsyrar KKV. Det ska vara professionsdrivet och chefer ska skapa forum för reflektion och samtal samt ge personalen utrymme att driva utvecklingen.
Vad visar Socialstyrelsens rapport?
Fyra nödvändiga förutsättningar för utmönstring
1. Fokus på patientnytta – målet är kvalitetsförbättring, inte besparing.
2. Vetenskap och beprövad erfarenhet – för att säkra träffsäkerhet och minimera risker.
3. Strukturerade arbetssätt – kontinuitet, kollegial reflektion och gemensamt lärande.
4. Tid och mandat – personalen behöver förutsättningar att driva arbetet.
Utvecklingsbehov som rapporten lyfter fram
- Mer och bättre fortbildning, även om när det är klokt att avstå åtgärder.
- Kollegiala forum där kliniker gemensamt analyserar och diskuterar patientfall.
- Bottom-up-styrning där professionens expertis är vägledande.
- Resurssättning och tid för förändringsarbete och metodutveckling.
- Nationell information till patienter och befolkning.
- Avveckling av onödig administration och ineffektiva rutiner.
- Miljö- och klimatperspektiv integreras i utmönstring.
- Behov av nationell, kontinuerlig uppföljning.
Ladda ned och läs rapport med bilagor: Utmönstring av vård som saknar patientnytta – Slutredovisning S2024/01266