Svenska Läkaresällskapet välkomnar förslag för stärkt patientsäkerhet och krav på kontinuerlig fortbildning
Svenska Läkaresällskapet (SLS) ställer sig positivt till förslagen i betänkandet Stärkt patientsäkerhet genom rätt kompetens (SOU 2025:63), som syftar till att stärka patientsäkerheten och höja kvaliteten i vården genom tydligare krav på utbildning och fortbildning inom hälso- och sjukvården.
– Förslagen stärker förutsättningarna för en god och säker vård. De bidrar till att säkra kvaliteten i läkares specialistutbildning och till att skapa bättre möjligheter för ett livslångt lärande, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
Stärkt kvalitet i specialistutbildningen
Utredningen föreslår att vårdgivare ska följas upp efter kvalitetsgranskningar av specialistutbildningen (ST) och att verksamheter måste genomgå en inledande granskning innan de får ta emot ST-läkare. SLS stödjer dessa förslag och betonar vikten av oberoende granskningar, liknande dagens SPUR-inspektioner.
SLS välkomnar även att Socialstyrelsens föreskrifter för specialiseringstjänstgöring ses över, och delar uppfattningen att det måste säkerställas att tjänstgöringen innehåller ett tillräckligt brett patientunderlag. När det gäller förslaget om kunskapsprov betonar SLS att dessa bör pröva både teoretiska och praktiska färdigheter samt ta hänsyn till att olika kompetenser bör examineras på olika sätt.
Vidare anser SLS att det måste klargöras vem som ska ansvara för och finansiera kunskapsproven, samt om de ska vara obligatoriska eller inte.
Krav på kontinuerlig fortbildning
SLS välkomnar utredningens förslag om krav på regelbunden fortbildning som en del av patientsäkerhetsarbetet. Fortbildningen bör vara interaktiv och utgå från både vårdgivarens och läkarens gemensamma ansvar att identifiera behov och följa upp genomförandet.
Eftersom fortbildningsbehoven ser olika ut mellan specialiteter – där vissa är mer praktiska och andra mer teoretiska – anser SLS att de olika specialitetsföreningarna bör få ett starkt inflytande i att formulera mål och innehåll för respektive specialitets fortbildningar.
– Fortbildning är en avgörande del av patientsäkerheten. Vi ser positivt på att det nu föreslås en tydlig skyldighet för både arbetsgivare och läkare att planera och genomföra fortbildning. I dag varierar möjligheterna till fortbildning kraftigt mellan olika arbetsgivare, och i många regioner har resurserna minskat. Det riskerar att skapa ojämlik vård. Ett nationellt krav på kontinuerlig fortbildning kan bidra till att utjämna dessa skillnader, säger Mia Ramklint, ordförande i SLS delegation för utbildning.
Samtidigt varnar SLS för risker kopplade till brist på resurser och i vissa fall även medicinsk kompetens hos verksamhetschefer. Organisationen föreslår att särskilda fortbildningsstudierektorer kan inrättas – på liknande sätt som för ST-läkare – för att stärka kvalitet och uppföljning.
Ett steg mot ökad patientsäkerhet
SLS anser att betänkandets förslag utgör ett viktigt steg mot ökad patientsäkerhet, stärkt professionell kompetens och en mer jämlik tillgång till fortbildning över hela landet.
– Nu behöver regeringen säkerställa att resurser, ansvar och uppföljning följer med de nya kraven, avslutar Catharina Ihre Lundgren.