Föregående
SLS välkomnar moderniserat smittskydd och slopad informationsplikt vid hiv
Svenska Läkaresällskapet (SLS) ställer sig i huvudsak positivt till förslagen i betänkandet Ett smittskydd för framtiden. SLS stödjer bland annat slopad informationsplikt vid hiv, en mer flexibel klassificering av smittsamma sjukdomar och en stärkt beredskap vid omfattande smittspridning.
SLS har lämnat remissvar på betänkandet Ett smittskydd för framtiden (SOU 2026:25), som innehåller en rad förslag till förändringar av det svenska smittskyddet. En central förändring är förslaget att avskaffa informationsplikten i samband med sex vid hivinfektion.
SLS stödjer förslaget och framhåller att vetenskapliga studier entydigt talar för att smittrisken är i stort sett obefintlig vid låga virusnivåer. Även den medicinska utvecklingen, bland annat med långverkande behandlingspreparat, ger enligt SLS ytterligare skäl till en förändrad syn på informationsplikten.
– Dagens kunskap om smittrisken och den medicinska utvecklingen ger goda skäl att avskaffa informationsplikten vid hiv. Vetenskapliga studier visar att smittrisken är i stort sett obefintlig vid låga virusnivåer, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.
SLS pekar samtidigt på att det finns personer som är högsmittsamma, exempelvis nydiagnostiserade och personer som väljer att inte behandlas. I dessa situationer bör det övervägas om behandlande läkare även fortsättningsvis ska kunna ge informationsplikt som förhållningsregel i samband med sex. SLS anser att motsvarande möjlighet även bör finnas vid smittsam hepatit B och bärarskap av multiresistenta bakterier som MRSA.
Vidare föreslås att kostnadsfrihet för läkemedel, undersökning, vård och behandling ska kunna omfatta fler smittsamma sjukdomar än i dag. SLS välkomnar förslaget men efterlyser tydlighet kring bland annat information, stöd i journal- och bokningssystem, ersättning till regionerna och hur patientavgifter i slutenvården ska hanteras.
SLS tillstyrker också förslaget om en mer flexibel klassificering av smittsamma sjukdomar. Enligt SLS är det mer ändamålsenligt att koppla åtgärder till respektive sjukdom än till breda grupper av smittsamma sjukdomar. SLS betonar samtidigt att kliniskt verksamma infektionsläkares kompetens behöver finnas med både i det inledande arbetet med att se över klassificeringen och i den fortsatta årliga översynen.
SLS stödjer även förslagen om stärkt beredskap vid omfattande smittspridning och är positivt till att Folkhälsomyndigheten får ansvar för den nationella samordningen av vårdhygienfrågorna. På en punkt är SLS dock tveksamt.
– Vi är tveksamma till att ta bort kravet på minst en biträdande smittskyddsläkare i varje region. Vid större utbrott eller pandemier kan det leda till en svårhanterlig situation, säger Catharina Ihre Lundgren.
Läs SLS remissvar på Ett smittskydd för framtiden (SOU 2026:25)