Föregående
Ny vårdgaranti riskerar undanträngningseffekter
Regeringen vill stärka vårdgarantin för att korta väntetiderna. Men när tillgänglighet styr riskerar vård efter behov att hamna i skymundan. Svenska Läkaresällskapet lyfter behovet av att den etiska prioriteringsplattformen fortsatt ska vara vägledande för hur vården organiseras och prioriteras.
Regeringen tillsatte i maj 2024 utredningen Behovsstyrd vård med uppdrag att föreslå en stärkt vårdgaranti och åtgärder för ökad kontinuitet i den specialiserade vården. Syftet är att förbättra tillgängligheten och säkerställa att patienter får vård i rätt tid, med ökad trygghet och kontinuitet.
Utredningen aktualiserar samtidigt en central fråga: hur vårdgarantin förhåller sig till den etiska grund som styr prioriteringar i svensk hälso- och sjukvård. Svenska Läkaresällskapet (SLS), som representeras i utredningens expertgrupp av Niklas Ekerstad, ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet, har fortlöpande lämnat synpunkter och lyft flera avgörande risker.
En central fråga gäller relationen mellan vårdgarantin och prioriteringsplattformen. SLS bedömer att utredningen inte tillräckligt tydligt klargör att den etiska plattformen ska vara överordnad när dessa principer står i konflikt. Utan ett sådant klargörande finns en risk att styrningen i praktiken förskjuts från behov till tidsgränser och efterfrågan.
Detta aktualiserar också risken för undanträngningseffekter. När vårdgarantin ges en stark styrande roll kan patienter med mindre vårdbehov komma att prioriteras framför dem med större mer komplexa behov. En sådan utveckling riskerar att stå i direkt konflikt med principen om vård efter behov.
SLS pekar även på behovet av tydligare definitioner av centrala begrepp, såsom vårdbehov och patientnytta, samt hur dessa ska relateras till efterfrågan. Utredningen innehåller dessutom förslag om att fler patienter ska kunna få vård hos andra vårdgivare, även i andra regioner. Konsekvenserna av detta bedöms inte vara tillräckligt analyserade, bland annat vad gäller kontinuitet, patientsäkerhet och administrativ belastning.
Samtidigt framhåller SLS att tillgänglighetsproblem inte kan lösas enbart genom förändrade garantier eller kortsiktiga insatser. För att en vårdgaranti ska fungera i praktiken krävs att vårdens kapacitet stärks. Det handlar om fler läkare i primärvården, fler vårdplatser och en långsiktig satsning på kompetensförsörjning utifrån faktiska vårdbehov. Även ekonomiska styrmedel, såsom viten, riskerar att skapa incitament som inte är förenliga med medicinska prioriteringar.
Utredningen tydliggör därmed en mer grundläggande fråga: hur hälso- och sjukvården ska styras. SLS betonar att medicinska prioriteringar måste vila på vetenskap, beprövad erfarenhet och etiska principer. Vårdgarantin kan bidra till ökad tillgänglighet, men behöver utformas så att den inte tränger undan principen om vård efter behov. När olika styrsystem möts blir det avgörande att den etiska grunden ligger fast.
Utredningens uppdrag ska redovisas i sin helhet senast den 18 juni 2026.