Föregående
Altinget debatt: Hälso- och sjukvården bör ta täten i klimatomställningen
Klimatförändringarna innebär växande risker för människors hälsa och ställer nya krav på hälso- och sjukvårdens beredskap. Samtidigt behöver vården minska sin egen klimatpåverkan. Hälso- och sjukvården bör därför ges förutsättningar att ta täten i klimatomställningen, skriver företrädare för Svenska Läkaresällskapet och Läkare för Miljön i Altinget.
Fram till valet arrangeras flera demonstrationer för att uppmärksamma klimathotet och behovet av en accelererad omställning. Sommarens extremväder med värmeböljor, torka, historiskt låga vattennivåer och skogsbränder i Europa visar att anpassningsåtgärder och beredskap snarast behöver skalas upp för att hantera ett varmare klimat. Hälso- och sjukvården är inte förskonad från denna utveckling, med ökad belastning som skadar sjukhusinfrastruktur och stör rutinvård, vilket i sin tur drabbar såväl patienter som vårdpersonal.
I samklang med uttalanden från organisationer såsom Världshälsoorganisationen (WHO) och Statens medicinsk-etiska råd (SMER) konstaterar vi att hälso- och sjukvården är en viktig aktör i samhällets klimatomställning och beredskap men att detta kräver politisk vilja och styrning.
Exempelvis handlar det om arbete med att belysa kopplingen mellan klimat och hälsa, behandla klimatrelaterad sjukdom, skydda sårbara grupper samt säkra sjukvårdens förmåga att fungera vid extremväder.
Hälso- och sjukvården är också en del av problemet genom att bidra med betydande utsläpp av växthusgaser som ökar i takt med att den byggs ut. Om sjukvården var ett land skulle den vara den femte största utsläppsnationen. Merparten kommer från konsumtionsbaserade källor, i huvudsak medicinsk utrustning, läkemedel, textilier och mat, vilka går att påverka med bibehållen patientsäkerhet. Vidare utgörs ca 20–30 procent av den sjukvård som bedrivs av s.k. lågvärdevård som ger liten eller ingen nytta för patienter.
Vissa vårdåtgärder riskerar till och med att skada. Sådan vård är kostsam, tidskrävande och löper risk för undanträngningseffekter för patienter med större behov. Åtgärder utan patientnytta genererar också utsläpp, vilka med tanke på potentiell patientskada gör ”dubbel” skada. Arbete pågår inom professionsföreningarna med att uppmärksamma och minska lågvärdevård (Kloka Kliniska Val) och 2024 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att bistå regionerna i arbetet. Liknande styrning krävs nu även vad gäller utsläppsminskningar och sjukvårdsberedskap.
Klimatomställningen har inte varit lika framträdande inom hälso- och sjukvården som inom andra sektorer. För många vårdanställda föreligger stor etisk stress, då vårt yttersta uppdrag är att skydda och främja hälsa.
I linje med SMER framhåller vi att kommande regering, relevanta myndigheter och hälso- och sjukvårdsaktörer bör:
- prioritera klimatåtgärder för att skydda folkhälsan och sjukvårdens drift, inklusive nettonollutsläpp för sjukvården
- säkra sjukvårdsberedskap inför kommande hälsohot inklusive skydd av sårbara grupper
- satsa på sjukdomsförebyggande samhällsåtgärder för att bygga resiliens hos befolkningen
- upplysa om nödvändigheten i utfasning av lågvärdevård och understödja hälso- och sjukvården i detta
- ge hälsoprofessionerna mandat att tillsammans med andra relevanta aktörer ta täten i sjukvårdens omställning och lyssna på hälsoargumenten för klimatomställning på samhällsnivå.
Ida Persson Cofina, specialistläkare, region Skåne, ansvarig hållbar utveckling på läkarprogrammet, Lunds universitet, Lund, styrelseledamot i Läkare för Miljön.
Andreas Vilhelmsson, folkhälsovetare, docent, Lunds universitet, styrelseledamot i Läkare för Miljön
Maria Wolodarski, med.dr, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, ordförande i arbetsgruppen för Kloka Kliniska Val, Svenska Läkaresällskapet, SLS
Catharina Ihre Lundgren, docent, överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, SLS
Altinget debatt 260902 "Därför borde vården ta täten i klimatomställningen"