2025-04-10

Framsteg i diagnos och behandling av Alzheimers sjukdom

Under SLS temakväll om Alzheimers sjukdom den 7 april 2025 belystes de senaste framstegen inom forskningen. Hedersgäst var Dr. Reisa Sperling, professor i neurologi vid Harvard Medical School, som föreläste om hur vi nu kan upptäcka och behandla Alzheimers sjukdom långt före det att symptom uppträder, samt varför detta är så viktigt.

Reisa Sperling leder den omfattande studien Harvard Aging Brain Study och är en av de främsta forskarna inom demens och Alzheimers sjukdom. Hon fokuserar på neuroavbildning och behandling med anti-amyloidläkemedel, två områden som ger lovande resultat för diagnos och behandling i framtiden.

Vi fick även ta del av lärdomar från två framstående svenska forskare. 

Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi vid Karolinska Institutet, höll en föreläsning under rubriken ”Repurposing drugs for Alzheimer’s disease and related dementias” där hon berättade om hur befintliga läkemedel kan få ny användning för att förebygga Alzheimers sjukdom. Genom nya metoder analyserar Häggs team longitudinella data och har identifierat lovande läkemedelskandidater. 

Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, gav en inblick i hur blodtester kan användas för att diagnostisera sjukdomen, under sin föreläsning ”Blood tests for Alzheimer’s disease”.  Zetterbergs forskning har banat väg för blodmarkörer som kan förbättra diagnostik och behandling av Alzheimers.

Reisa Sperling: Can we detect and treat Alzheimer’s disease a decade before dementia? (And why we must!)

Alzheimers sjukdom i dag
Över 30 miljoner människor världen över lever med demenssjukdomar, där Alzheimers sjukdom är den främsta orsaken. I Sverige, liksom i många andra länder, ökar andelen äldre, vilket gör tidig upptäckt och effektiv behandling av sjukdomen ännu viktigare. Enligt Reisa Sperling är en av de största utmaningarna att Alzheimers sjukdom börjar flera år innan de kliniska symptomen på demens uppträder. Därför är det mycket viktigt att identifiera sjukdomen så tidigt som möjligt, och i många fall kan vi nu göra detta mer effektivt än någonsin tidigare. 

Betydelsen av biomarkörer
Genom att mäta amyloid- och tauavlagringar i hjärnan kan vi nu identifiera tidiga tecken på sjukdomen, berättade Reisa Sperling. Forskning har visat att blodprov kan förutsäga vilka individer som riskerar att utveckla amyloidansamlingar innan dessa syns, vilket kan möjliggöra ännu tidigare behandling.
Två centrala biomarkörer är amyloid (ett protein som ansamlas i hjärnan i form av plack) och tau (ett protein som bildar nystan i nervceller). Dessa markörer kan nu effektivt identifieras med hjälp av PET-avbildning och blodprov. Svenska forskare har varit ledande inom utvecklingen av blodbaserade tester, särskilt för att detektera tau, underströk Reisa Sperling.

Preklinisk Alzheimer och vikten av tidig upptäckt
Reisa Sperling menar att en av de största utmaningarna är att identifiera personer som har sjukdomsprocessen i gång men ännu inte har utvecklat symtom, det så kallade prekliniska stadiet av Alzheimers sjukdom. Forskning har visat att amyloid i sig kanske inte är tillräckligt för att orsaka sjukdomen – tau spelar sannolikt en avgörande roll. Detta har stor betydelse för när och hur behandlingar ska sättas in för bästa resultat.
Reisa Sperling påpekade att ju tidigare vi sätter in behandling desto bättre blir resultatet. Kliniska studier har visat att anti-amyloidläkemedel kan ge goda resultat om de administreras i tidiga sjukdomsstadier och har visat sig kunna bromsa sjukdomens förlopp med cirka 35 %.

Från PET till blodprov
Trots att PET-teknik har gett oss en större förståelse för sjukdomsförloppet, så begränsar kostnaden en bredare användning. Därför är utvecklingen av blodbaserade tester en viktig milstolpe. Dessa tester kan förutsäga sjukdomsprogression med hög precision och erbjuder en mer kostnadseffektiv metod för att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede, enligt Reisa Sperling.

Framtidens behandling – läkemedel och livsstil
Läkemedel kommer spela en viktig roll, men Sperling betonar också vikten av livsstilsförändringar. Fysisk aktivitet, som 5 000–7 000 steg per dag, kan ha stor effekt, särskilt hos personer med förhöjda tau-nivåer. Kost, sömn och kognitiv stimulans är också viktiga komponenter. Framtidens behandling kommer sannolikt att vara en kombination av läkemedel och livsstil, tror hon.

Sammanfattning – vägen framåt
Reisa Sperling avslutade med att säga att vi står inför en ny era i behandlingen av Alzheimers sjukdom. Med stöd av svensk forskning och internationella kliniska studier närmar vi oss en modell där sjukdomen kan upptäckas och behandlas innan symtomen uppstår. De centrala frågorna som fortfarande behöver besvaras är:

• Vem bör behandlas? 
• När ska behandlingen sättas in? 
• Hur ska behandlingen utformas?

Det är här den pågående forskningen spelar en nyckelroll. Trots att Alzheimers sjukdom är en enorm utmaning, ser vi nu en spännande utveckling inom forskningen – vi är på väg att göra stora framsteg, och framtiden ser lovande ut, enligt Sperling.

Ta del av inspelningen från SLS temakväll om Alzheimers sjukdom

 

Foto överst på sidan från vänster till höger: 
Sara Hägg, Henrik Zetterberg, Reisa Sperling, Jonas F Ludvigsson