2025-09-22

Budgetpropositionen 2026: vårdköerna kortas inte med prestationskrav – långsiktig kompetensförsörjning och en utbyggd primärvård krävs

Regeringen presenterade den 22 september en historiskt stor budgetproposition för 2026 med ett reformutrymme för särskilda satsningar på cirka 80 miljarder kronor – vilket i praktiken kan ses som starten på valrörelsen. Budgeten satsar tungt på sänkta skatter, bland annat jobbskatteavdrag, reducerad matmoms och lägre elskatt, åtgärder som enligt finansminister Elisabeth Svantesson ska ge människor mer pengar i plånboken och öka framtidstron under lågkonjunkturen.

På hälso- och sjukvårdsområdet föreslås totalt 3,5 miljarder kronor i satsningar. Åtgärderna inkluderar prestationsbaserade medel för kortare vårdköer, satsningar på nationell vårdförmedling och digital infrastruktur, samt resurser till förlossningsvård, ätstörningsvård och vård för sexuellt våldsutsatta. I förhållande till vårdens behov framstår detta som otillräckligt, särskilt med tanke på att vården är en av väljarnas viktigaste frågor. Kontrasten mellan generösa skattesänkningar och blygsamma vårdsatsningar kommer att bli en het politisk fråga under valrörelsen.

Kompetensförsörjning – nyckeln till vårdens framtid

Den största flaskhalsen i vården idag är kompetensförsörjningen. För att klara framtidens behov krävs fler specialister i allmänmedicin, satsningar på fortbildning och forskning samt arbetsvillkor som gör att läkare och annan vårdpersonal stannar kvar i yrket.

– Vårdköerna kortas inte genom kortsiktiga prestationskrav. För att skapa en långsiktigt hållbar vård med tillräckligt många vårdplatser måste vi satsa på kompetensförsörjning och en utbyggd primärvård. Utan en långsiktig strategi för kompetensförsörjningen kommer vårdköerna att bestå, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

Utöver resurser och kompetens krävs också nya arbetssätt. Ett exempel är SLS:s initiativ Kloka Kliniska Val, som bidrar till att fasa ut vård utan patientnytta. På så sätt kan resurser användas mer effektivt, köerna kortas och patientsäkerheten stärkas – utan att vården belastas ytterligare.

Vård ska ges efter behov – risk för undanträngning

Svensk hälso- och sjukvård vilar på principen om vård efter behov. Det innebär att de mest sjuka ska gå först. SLS anser att regeringens ambition att korta vårdköerna måste utformas i linje med de etiska principer som styr prioriteringar inom vården. De 6,6 miljarder kronor i prestationsbaserade medel som avsätts riskerar annars att skapa undanträngningseffekter, där vårdgivare fokuserar på det som är mätbart snarare än på patienter med störst medicinska behov.

– Vi ser med särskild oro på att äldre med multisjuklighet kan hamna mellan stolarna i ett system där kortsiktiga prestationer premieras framför långsiktig patientnytta, säger Catharina Ihre Lundgren. 

Vikten av en utbyggd primärvård

Behovet av vårdplatser avgörs till stor del av hur flödet mellan vårdnivåer fungerar. Avgörande är bland annat hur primärvården kan hantera inflödet. För att vården ska bli mer tillgänglig på riktigt krävs därför en långsiktig satsning på primärvården.

– En stark primärvård förebygger sjukdom, fångar upp behov tidigt och avlastar sjukhusen. Den är grunden för ett långsiktigt hållbart vårdsystem – och en förutsättning för att vårdköerna faktiskt ska minska, säger Catharina Ihre Lundgren.

Prevention och hälsofrämjande – bortglömt i budgeten

Vidare fokuserar budgetpropositionen till stor del på reaktiva åtgärder – snarare än på att minska behovet av vård genom tidiga insatser. Prevention och hälsofrämjande arbete ges fortsatt små resurser, trots att det har stor samhällsekonomisk betydelse och kan spara miljarder årligen. SLS menar att en mer balanserad satsning krävs, där insatser för hälsosamma levnadsvanor prioriteras högre.

Forskning – satsa på kombinationstjänster

När det gäller forskning lyfts excellens och särskilda satsningar fram. Det är dock viktigt att den forskning som snabbt går att omsätta i praktiken också kan komma patienterna till nytta. SLS efterlyser här en ökad satsning på kombinationstjänster.

– Dessa är en fantastisk brygga för att både föra in de kliniska utmaningarna i forskningen och att snabbt föra ut forskningen i den kliniska vardagen, avslutar Catharina Ihre Lundgren.

Foto: Magnus Liljegren/Regringskansliet