Levnadsvanedagen 4 februari 2014
Det var så gott som fullsatt när Levnadsvanedagen gick av stapeln på Svenska Läkaresällskapet, igår den 4 februari. Deltagarna bjöds på föreläsningar om bland annat hjärnans påverkan på våra levnadsvanor, hur vården praktiskt kan arbeta för att motivera till goda vanor och vad den senaste forskningen säger om kost och motion.
Levnadsvanedagen samlade vårdpersonal från hela Sverige
Den 4 februari anordnade projektet Läkares samtal om levnadsvanor och Svenska Läkaresällskapet den årliga Levnadsvanedagen. Nästan 200 deltagare från hela landet – och från många olika vårdprofessioner – fick ta del av den senaste forskningen inom levnadsvanor och lyssna till goda exempel på hur man kan omsätta kunskapen till handling. Konsten att hålla motiverande samtal med patienter som behöver förändra sina vanor demonstrerades och det gavs råd om hur man kan agera om patientens motivation sviktar.
– Samtala med patienten om vilka fördelar och nackdelar som finns med att endera stå kvar på status quo, och vilka fördelar och nackdelar det finns med att genomföra levnadsvaneförändringen, sade Astri Brandell Eklund, allmänläkare på SLL.
Fyra av tio svenskar går på diet
Kosten engagerar och svenskarna verkar trendkänsligast i Europa när det gäller att pröva nya dieter. Enligt en undersökning som publicerades i slutet av förra året, uppgav fyra av tio svenskar att de går på någon sorts diet. Maj-Lis Hellenius, professor och allmänläkare vid Karolinska institutet, menar att vi ofta har svårt att ta till oss komplexiteten när det gäller kosten.
– Vi tror att det antingen är sockrets fel, eller fettets. När det egentligen handlar om hela matbilden och den livsstil man lever i övrigt.
Hon berättade hur man på Island har sett en 80 procents nedgång i dödlighet i hjärtinfarkt.
– Framför allt har de förbättrade levnadsvanor att tacka denna förändring för. Island har medvetet arbetat för att påverka inte enbart mängden fett som invånarna äter, utan även vilken sorts fett man stoppar i sig.
Däremot är Hellenius oroad över den ökande användningen av smörbaserade fetter på bekostnad av det vegetabiliska fettet.
– Vi ser att fettintaget ökar i befolkningen, och nu ökar också stroke, konstaterade hon.
Lyckat rökstopp före operation
Från Region Skåne rapporterades om erfarenheterna av att införa totalt rökstopp före planerad operation. Något som visat sig gå så pass bra att man nu funderar på att utvidga till att införa även alkoholstopp. På Skånes universitetssjukhus finns en mottagning dit patienterna kan gå för att få stöd att bli rökfria före operation. Bland annat får patienterna fritt nikotinersättningsmedel.
– Jag tror att vi kan vidga de här preoperativa åtgärderna till alla levnadsvanor, så att patienterna blir stärkta inför operationen, konstaterar Lars Jerdén, projektledare för Levnadsvaneprojektet och allmänläkare i Borlänge.
Mattias Damberg, allmänläkare i Västerås, berättade om den högintensiva livsstilsbehandling de erbjuder patienter som lider av hypertoni eller diabetes. De träffar patienterna fem gånger under ett års tid och sätter upp såväl resultatmål som behandlingsmål och beteendemål tillsammans med patienterna.
Stillasittandet och hälsan
Oavsett andra viktiga levnadsvanor, verkar stillasittande ha någon form av betydelse för hälsan. Elin Ekblom Bak från Gymnastik- och Idrottsskolan i Stockholm förklarade vad stillasittandet gör med kroppen.
– Under de senaste fem-sju åren har flera studier visat att längre perioder av stillasittande om dagen innebär en ökad risk, oberoende övrig medel- och högintensiv fysisk aktivitet. De som satt mer har sämre blodfettsprofil, högre blodtryck och fler metabola syndrom. De är också i högre grad överviktiga, berättade Elin Eklom Bak.
Dagen avslutades med att Martin Ingvar, hjärnforskare på Karolinska institutet, föreläste om hjärnans roll för levnadsvanorna och varför vi gör saker som egentligen inte är bra.
– Vad är det i maten som utlovar mest belöning? Jo, socker. Belöningssystemet är inriktat på kortsiktighet, inte långsiktighet. Vi tänker att vi mår nog bättre om vi äter en liten bulle, även om vi inte behöver det. Och trots de kloka och reflekterande människor vi tycker oss själva vara, så har vi ätit bullen långt innan vi har tänkt äta den.
Martin Ingvar tipsade om hur vi kan förskjuta hjärnans bäst-före-datum in i framtiden:
– Satsa på motion, ät bra, stressa mindre och sov ordentligt.