På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.

  1. Hälsa & Sjukvård
  2. Levnadsvanor
  3. Levnadsvanor inför operation
  4. Stark för kirurgi – stark för livet
  5. Rökning, alkohol och ökad risk för operationskomplikationer

Hälsa & Sjukvård

Rökning, alkohol och ökad risk för operationskomplikationer

Det finns många faktorer som påverkar en operations utfall och den efterföljande perioden.

Faktorerna kan grovt kategoriseras i fyra grupper, som relateras till patientförloppets svårighetsgrad[i]:

  1. Sjukdomen/diagnosen: t.ex. en malign sjukdom följs oftare av ett allvarligare patientförlopp än vid en benign diagnos
  2. Behandlingen: t.ex. kurativa och palliativa interventioner har ofta olika förlopp
  3. Organisationen: Grad av tillämpning av evidensbaserade riktlinjer och medarbetarnas kompetens kan påverkan patientsäkerhet och förlopp
  4. Patientens hälsa, levnadsvanor och eventuella ytterligare sjukdomar; t.ex. rökvanor och alkoholintag samt medicinska sjukdomar med påverkad funktionsnivå.

Speciellt de tre första områdena har efterhand optimerats på opererande enheter, medan förbättringspotentialen för den patientrelaterade hälsan ännu inte är fullt utnyttjade. En hypotes skulle kunna vara att den revolutionerande utvecklingen inom de tre första kategorierna automatisk skulle leda till minskad betydelse av patientens egen hälsa för utveckling av operationskomplikationer. Det har emellertid visat sig att komplikationsfrekvensen bland riskdrickande patienter (utan samtidig alkoholintervention) varit oförändrat hög under de senaste decennierna t.ex. vid osteosyntes av fotledsfraktur [ii] ,[iii]. Rökningens korrelation till ökade operationskomplikationer publicerades första gången 1944, denna korrelation finns fortfarande idag trots många andra omfattande kvalitetsförbättringar på operationsområdet[iv].

”Förbättringspotentialen för den patientrelaterade hälsan är ännu inte utnyttjad inför kirurgi.”


Hur mycket är för mycket?

När det gäller rökning, så är daglig rökning en självständig riskfaktor vid kirurgiska ingrepp. Gränsen är kanske ännu lägre, vilket indikeras av en studie på barn till rökande föräldrar.

Här följs passiv rökning definierat som nikotinmetaboliter i urinen av ökat risk för anestesiproblem[v].

Utifrån ett kirurgiskt riskperspektiv ligger gränsen för alkohol nu på intag över två standardglas per dag, där ett standardglas innehåller 12 gram etanol. Denna gräns är lägre än den tidigare angivna på fem standardglas dagligen. Nyare studier och meta-analyser visar på en ökad komplikationsfrekvens vid intag av 2-3 standardglas per dag[vi],[vii]  – och den nedre gränsen kan visa sig vara ännu lägre, men detta är ännu inte tillräckligt undersökt.

Vilka patienter?

Rökning och alkohol är självständiga riskfaktorer vid operation. Det gäller för alla patienter med intag över gränserna angivna ovan – också patienter som ännu inte har utvecklat rök- och alkoholrelaterade sjukdomar, t.ex. kronisk obstruktiv lungsjukdom och levercirros.

Vilka operationer?

Det gäller alla operationer att komplikationsfrekvensen ökas väsentligt, det vill säga både stora och små ingrepp samt elektiva och akuta oberoende av ålder och kön. I genomsnitt fördubblas komplikationsrisken vilket innebär att den faktiska risken blir större vid ett stort jämfört med ett mindre kirurgiskt ingrepp. Man skulle kunna argumentera att riskerna med rökning inte gäller vid mindre kirurgi men även efter en hudbiopsi ökar infektionerna signifikant bland rökare[viii].

Läs mer; 
Vilka komplikationer?

[i] Tönnesen H (redaktör) Engage in the process of change. World Health Organization 2014, Copenhagen (ISBN: 978-87-994329-0-5).

[ii] Tönnesen H, Pedersen A, Jensen MR, Møller A, Madsen JC. Ankle fractures and alcoholism. The influence of alcoholism on morbidity after malleolar fractures. J Bone Joint Surg Br 1991; 73: 511-3.

[iii] Aalykke M, Wernheden E, Pedersen B, Egholm JWM, Madsen BL, Lauritzen JB, Tønnesen H. Participants and Non-participants in the Scand-Ankle study - An alcohol cessation intervention at the time of fracture surgery. Clin Health Promot 2015;5:49-53

[iv] Morton HJV. Tobacco smoking and pulmonary complications after operation. Lancet 1944; 1: 368-70.

[v] Grønkjær M, Eliasen M, Skov-Ettrup LS, Tolstrup JS, Christiansen AH, Mikkelsen SS, Becker U, Flensborg-Madsen T. Preoperative smoking status and postoperative complications: a systematic review and meta-analysis. Ann Surg 2014;259:52-71

[vi] Rubinsky AD, Bishop MJ, Maynard C, Henderson WG, Hawn MT, Harris AH, Beste LA, Tønnesen H, Bradley KA. Postoperative risks associated with alcohol screening depend on documented drinking at the time of surgery. Drug Alcohol Depend 2013; 132:521-7

[vii] Eliasen M, Grønkjær M, Skov-Ettrup LS, et al. Preoperative alcohol consumption and postoperative complications: a systematic review and meta-analysis. Ann Surg. 2013;258:930-42

[viii] Sorensen LT, Karlsmark T, Gottrup F. Abstinence from smoking reduces incisional wound infection: a randomized controlled trial. Ann Surg 2003;238:1-5