P96 – Livskvalitet i den svenska befolkningen under covid-19

8. Samhällseffekter

Ulf Persson¹, Sara Olofsson¹, Ning Yan Gu^{2, 3}, Cynthia L Gong⁴, Xiayu Jiao⁵, Joel W. Hay⁵

¹ Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE, Lund
² University of San Francisco, Sacramento, CA, USA
³ NYG Technologies, LLC, Santa Clarita, CA, USA
⁴ Fetal and Neonatal Institute, Division of Neonatology, Department of Pediatrics, Children's Hospital Los Angeles, Keck School of Medicine, University of Southern California, Los Angeles, CA, USA
⁵ Schaeffer Center for Health Policy & Economics, School of Pharmacy, University of Southern California, Los Angeles, CA, USA

Bakgrund: Utbrottet av pandemin COVID-19 (Coronavirus) har resulterat i olika internationella och nationella strategier, inklusive icke-medicinska insatser (NPI) som social distansering och reseförbud, vilka utformats med syfte att minska hälsoförlusten till följd av pandemin men som också gett upphov till en ekonomisk kris. Båda faktorerna, pandemin och NPI, kan förväntas påverka befolkningens hälsorelaterade livskvalitet (HRQoL).

Metod: Syftet med denna studie var att uppskatta effekterna på HRQoL hos den svenska vuxna befolkningen under utbrottet av COVID-19-pandemin. En webbaserad undersökning skickades till randomiserade urval av den vuxna svenska befolkningen innan pandemin utbröt i Sverige i februari 2020 (n = 1 016) och under utbrottet av pandemin. Den första mätningen under pandemin skedde under första vågen i april 2020 (n = 1 003), en månad efter utbrottet, och den andra mätningen skedde under andra vågen i januari 2021 (n = 1 013), 10 månader efter utbrottet. HRQoL mättes med EQ-5D-5L i pandemiundersökningarna, medan Visual Analogue Scale (VAS) användes i alla undersökningar.

Resultat: Resultaten visar en minskning av genomsnittlig HRQoL mätt med VAS i den svenska vuxna befolkningen, med 0,059 procentenheters minskning av VAS i april 2020 och 0,074 procentenheters minskning i januari 2021, jämfört med den pre-pandemiska mätningen i februari 2020. Förlusten i HRQoL var signifikant bland respondenterna i befolkningen i arbetsför ålder (<65 år), vilket tyder på att de sociala och ekonomiska effekterna av NPI var de främsta orsakerna till minskningen i livskvalitet.

Slutsats: Resultaten av denna studie stöder ett brett folkhälsoperspektiv och framtida HRQoL -mätningar på befolkningsnivå under hela pandemin.