P38 – Riskfaktorer för covid-19 bland patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom i Sverige – en populations-baserad registerstudie inom SCIFI-PEARL-projektet
3. Epidemiologi
1 1.Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
2 2.Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland, Göteborg, Sverige
3 3.KOL-Centrum, Avdelningen för lungmedicin och allergologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige
4 4.Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen för Medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
5 5.Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Avdelningen för medicin/ OLIN-enheten, Medicinska fakulteten, Umeå Universitet, Umeå, Sverige
Bakgrund: Forskning om riskfaktorer för covid-19 bland personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ännu begränsad. Vi har undersökt riskfaktorer för covid-19-diagnos, sjukhusinläggninginläggning, intensivvårdsinläggning och död bland KOL-patienter i Sverige.
Metod: Data för KOL-diagnostiserade patienter (N=18456) i Nationella Luftvägsregistret kopplades till data från flera hälsoregister från 1jan2015 till 28feb2021. Bland dessa KOL-patienter identifierades olika covid-19-utfall: diagnos (test och/eller sjukvårdsdiagnos), sjukhusinläggning, intensivvårdsinläggning och dödsfall, och en slumpvald populationsbaserad KOL-patientkohort (N=10867). Med justerade Cox-regressionsmodeller i case-cohort-design analyserades associationer mellan sociodemografi, komorbiditet, läkemedelsbehandling och kliniska data och utfallen.
Resultat: Vi identifierade 6207 diagnoser, 2255 sjukhusinläggningar, 157 intensivvårdsinläggningar och 746 dödsfall av covid-19. Risken för covidsjukhusinläggning och dödsfall ökade med åldern och minskade med högre utbildning, samt för kvinnor, gifta och förvärvsarbetande (Figur). Icke svenskfödda personer med KOL hade ökad risk för alla covid-19-utfall. De flesta studerade komorbiditeter ökade risken för flera covid-19 utfall, bland de starkare var: hjärtsvikt för diagnos (hasardkvot 1,37, 95% konfidensintervall 1,24-1,51), kardiovaskulär sjukdom för sjukhusinläggning (1,76, 1,53-2,04) och dödlighet (2,41, 1,88-3,09), och fetma för intensivvård (3,54, 2,22-5,66), Endast fetma, ångest och diabetes var signifikanta prediktorer för intensivvårdsinläggning. Inhalerade kortikosteroider var associerade med högre risk för alla covid-19-utfall, medan andra vanliga lungmediciner, inklusive orala kortikosteroider, beta-agonister och muskarinantagonister främst ökade risken för covid-19-diagnos och sjukhusinläggning. Kliniskt allvarliga former av KOL var starkt associerade med de flesta covid-19-utfall.
Slutsats: Vi fann högre covid-19-risker för äldre, manliga, utrikesfödda KOL-patienter med fetma, kardiovaskulära och metabola komorbiditeter och medicinering med bronkodilatatorer eller kortikosteroider. Denna riskfaktorkunskap kan förhoppningsvis förbättra riktade insatser mot covid-19-risk bland KOL-patienter.