P32 – Karakterisering av COVID-19-patienter med astma i Sverige – en befolkningsbaserad registerstudie inom SCIFI-PEARL-projektet

3. Epidemiologi

Brian Kirui1, Ailiana Santosa1, Stefan Franzén1, 2, Vanfleteren Lowie E.G.W3, 4, Croline Stridsman5, Fredrik Nyberg1

1 1.Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
2 2.Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland, Göteborg, Sverige
3 3.KOL-Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige
4 4.Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
5 5.Avdelningen för medicin / OLIN-studierna, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Umeå, Sverige.

Bakgrund: Covid-19 kan påverka astmapatienter på olika sätt, men det saknas information om viktiga riskfaktorer. Vårt syfte var att beskriva och jämföra sociodemografi, komorbiditeter, läkemedelsbehandlingar och kliniska mätningar hos astmapatienter med covid-19 med astmapatienter ur den allmänna befolkningen.

Metod: Vi genomförde en deskriptiv studie med hjälp av svenska registerdata från januari 2020 till februari 2021. Vi identifierade astmapatienter från det svenska Nationella Luftvägsregistret och kopplade deras data till flera nationella hälsovårdsregister. Vi beskriver astmapatienter med covid-19-utfall (testpositiv/diagnos, sjukhusinläggning, intensivvårdsinläggning och dödsfall) som inträffade fram till februari 2021 samt en kohort av astmapatienter ur befolkningen (n=21550). Vi rapporterar frekvenser av sociodemografi, komorbiditeter, mediciner och kliniska faktorer jämfört med en slumpvald astmakohort ur befolkningen.

Resultat: Vi studerade 25874 diagnoser, 2090 sjukhusinläggningar, 239 intensivvårdsinläggningar och 328 dödsfall hos astmapatienter på grund av covid-19. För alla covid-19-utfall dominerade kvinnor (58-59,5 %), särskilt bland dödsfallen. Pojkar övervägde i åldrarna under 12 år. Rökningshistorik var vanligt förekommande vid sjukhusinläggning (39,6 %) och dödsfall (42,7 %), jämfört med 36,3% i astma-befolkningskohorten.

Vi observerade högre prevalens av allergi (28 %) för covid-19-diagnos, fetma (46 %) bland intensivvårdsinläggningar och hjärt- och kärlsjukdomar (72,9 %) bland dödsfall. Inhalerade kortikosteroider var vanligaste medicineringen överlag (figur), i alla åldersgrupper, men bronkdilaterare var vanliga hos barn (<6 år). Svåra covid-19-utfall hade lägre FEV1-värden.

Slutsats: Våra resultat ger en detaljerad karakterisering som visar att astmapatienter med covid-19 oftare är äldre och kvinnor, har fler komorbiditeter och högre läkemedelsanvändning än astmapatienter i befolkningen. Våra data ger viktig information för bedömning av astmapatienter med covid-19.