En alkoholfri operation kan halvera riskerna
Forskning visar att risken för komplikationer vid operationer kan halveras om ett totalt alkoholstopp införs fyra till åtta veckor före operation. Företrädare för Svenska Läkaresällskapet samt Sveriges kirurger och narkosläkare kräver nu i ett upprop på DN Debatt den 30 april att åtgärder vidtas för att patienter ska ha möjlighet att vara alkoholfria innan operation.
Sveriges kirurger och narkosläkare kräver att åtgärder vidtas för att patienter skall vara alkoholfria innan operation. För en miljon svenskar med för hög alkoholkonsumtion, så kallat riskbruk kan detta halvera risken för komplikationer vid operation. Det gäller risken för infektioner, sårkomplikationer, lungkomplikationer, förlängd sjukhusvistelse, intensivvård och död.
En miljon svenskar har en alkoholkonsumtion som är så hög att de riskerar medicinska konsekvenser. Detta kallas riskbruk av alkohol och avser en alkoholkonsumtion som överstiger 9 standarglas per vecka för kvinnor och 14 standardglas per vecka för män.
Ett standardglas är 12 gram ren alkohol och motsvarar 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.
Forskning visar att risken för komplikationer vid operation är fördubblad för en person med riskbruk av alkohol. Det avgörande är konsumtionen av alkohol de sista veckorna före operation.
Orsakerna till de ökade komplikationsriskerna vid operation är ökad blödningsrisk eftersom blodets koagulationsförmåga är nedsatt, ökad infektionsrisk huvudsakligen på grund av hämning av cellernas infektionsförsvar, belastning på hjärta och kärl med bland annat förhöjt blodtryck, hjärtrytmrubbning och hjärtsvikt samt stressbelastning med förhöjd adrenalinkoncentration mm. En helt nykter period på 4 till 8 veckor har visat sig till större delen normalisera dessa förändringar och upphäva eller betydligt minska de ökade komplikationsriskerna vid kirurgi. Vi kallar detta för en alkoholfri operation.
Rökare som också har fördubblad komplikationsrisk vid operation låter sig enkelt identifieras och stödåtgärder för införande av rökfrihet innan planerad operation har blivit standard. Nikotin är starkt beroendeframkallande men trots detta har det varit möjligt att nå framgångar med rökfrihet innan operation.
Patientsäkerheten är lika hotad av riskfylld alkoholkonsumtion som av rökning och antalet det gäller är ungefär lika stort.
Att identifiera riskbrukare av alkohol låter sig inte göras lika enkelt som att identifiera rökare. Tvärtom förblir de förhöjda riskerna ofta obekanta för både patient och läkare. Det berör 17 % av befolkningen över 16 år. Endast en fjärdedel av dessa är beroende av alkohol.
Forskning har visat att det är genomförbart att hos majoriteten av riskbrukare åstadkomma alkoholfrihet innan operation. Att införa rutiner för att identifiera riskbruk och stödja alkoholfrihet inför kirurgi har emellertid tagit längre tid än önskvärt. Konsekvensen är att patientsäkerheten är eftersatt.
Svenska Läkaresällskapet och Svenskt kirurgiskt råd genom nedanstående kirurgiska specialistföreningar har därför tagit ett principbeslut att verka för att alla riskbrukare av alkohol skall erbjudas en alkoholfri operation.
En alkoholfri operation kan inte på egen hand genomföras av Sveriges opererande kliniker. Det krävs också ett väl organiserat arbete med information till patienter och allmänheten vilket kräver samverkan mellan primärvård och sjukhusvård. Det krävs ett samlat professionellt stöd för de patienter det gäller.
- Vi uppmanar dig som är patient att efterfråga information om alkoholfri operation.
- Vi uppmanar Sveriges opererande kliniker att införa rutiner för en alkoholfri operation.
- Vi uppmanar Sveriges sjukvårdshuvudmän att starta ett organiserat arbete för genomförande av en alkoholfri operation.
Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet
Roger Olsson, projektledare Stark för kirurgi – Stark för livet,
Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt
Åsa Edsander-Nord, ordförande Svensk Plastikkirurgisk Förening
Martin Holmer, ordförande Svensk Förening gör Anestesi- och intensivvård
Claes Jönsson, ordförande Svensk Kirurgisk Förening
Magnus Karlsson, ordförande Svensk Ortopedisk Förening
Ulf Lockowandt, ordförande Svensk Thoraxkirurgisk Förening
Anna Gerber Ekblom, ordförande Svensk Handkirurgisk Förening
Carl Magnus Wahlgren, ordförande Svensk Förening för Kärlkirurgi
Andreas Herbst, ordförande Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi
Amir Sherif, ordförande Svensk Urologisk Förening
Roger Olsson, projektledare Stark för kirurgi – Stark för livet,
Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt
För ytterligare information, kontakta
roger.olsson@regionjh.se telefon: 073-097 79 33
BAKGRUND
Att rökning bidrar till ökad risk för komplikationer efter kirurgi visades redan under andra världskriget. Att detsamma gäller för riskbrukare av alkohol påvisades först på 1980-talet, men därefter finns ett stort antal undersökningar som påvisar riskerna. Under första tiden beskrev man hur verkliga storkonsumenter hade ökad risk men efterhand har man skapat insikt om att riskbruk ligger på en nivå som inte alls är ovanlig i samhället och kan uppfattas som socialt drickande. Antalet personer med riskabel alkoholkonsumtion, så kallat riskbruk, beräknas i Sverige till en miljon personer.
Att man kan minska riskerna efter operation med en tids alkoholfrihet har påvisats först i studier från 1999 och senare. Riskbrukare har erbjudits stöd och utbildning inklusive medicinering. Riskerna minskar för dem som får denna hjälp jämfört med kontrollgruppen. En påtagligt minskad risk för komplikationer efter operation har visats hos de riskbrukare som är alkoholfria 4–8 veckor före kirurgi. De allra sista veckorna innan operation tycks ha störst betydelse. Med högre konsumtion följer ökad risk, redan mer än 2 standardglas per dag nära fördubblar komplikationsrisken.
När man 2013 sammanställde vad som är känt fann man 55 artiklar som påvisade ökade risk för sjuklighet efter kirurgi, ökad risk för alla infektioner, fler sårkomplikationer och lungkomplikationer, förlängd vårdtid och fler som behövde intensivvård. Högkonsumenter hade mer än fördubblad risk för död i anslutning till operation
Att en tids alkoholfrihet minskar risken för så många gör detta till en verklig patientsäkerhetsfråga. I Läkartidningen 2014 (Läkartidningen. 2014; 111: CZXF ) påtalade professor Hanne Tönnesen och överläkare Sven Wåhlin att det nu är dags för en alkoholfri operation.
Svenska Läkaresällskapet undersökte 2015 hur det förhåller sig i dagens Sjukvårdssverige, genom att kontakta Sveriges alla verksamhetschefer i ortopedi, kirurgi och gynekologi. Hela 85 procent hade ett vårdprogram som syftade till rökfrihet vid operation, men motsvarande siffra för alkoholfrihet var 25 procent.
Alkohol är en patientsäkerhetsfråga som är lika angelägen som rökning innan operation. Möjligheterna att undvika komplikationer är lika stor. Att bara var fjärde klinik arbetar aktivt med genomförandet är något de som har undertecknat uppropet vill ändra på
FAKTA: Tid för normalisering
Flera av kroppens nedsatta funktioner förbättras av alkoholfrihet. Hur lång tid behövs för att återfå normaliserad funktion?
Infektionsförsvar 2 - 8 veckor
Hjärtats pumpförmåga 1 månad
Blödningsrisk 1 vecka
Försämrad sårläkning <2 månader
Stresshormoner, adrenalin mm 1 - 7 veckor
Källa: www.sls.se/halsa–sjukvard/levnadsvanor/operation/stark-for-kirurgi–stark-for-livet/
Bakgrund skriven av
Roger Olsson, projektledare Stark för kirurgi – Stark för livet,
Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt
DN Debatt. ”Nyktra veckor före operationen kan halvera komplikationsrisken" 2018-04-30