Levnadsvanor: Vad nytt under solen?Temadag om levnadsvanor
Bättre levnadsvanor hos patienterna gör att man minskar risken för komplikationer vid operationer, samtidigt som man förbättrar effekterna av behandling. Men hur gör vi för att hjälpa patienterna till sundare levnadsvanor? Och finns det metoder som fungerar bättre än andra?
Den 6 februari anordnade Svenska Läkaresällskapet sitt årliga seminarium om levnadsvanor. Ett hundratal personer från hela Sverige samlades för att ta del av senaste nytt inom forskningen och inspireras av goda exempel. För det går att hjälpa patienter till sundare levnadsvanor. Och nyttan är större än om man bara medicinerar: en blodtrycksmedicin påverkar blodtrycket, men motion påverkar mer än så. Förbättrad syreupptagning, bättre BMI, lägre triglycerider är bara några av vinsterna. Ett annat exempel är rökning, det kan behövas flera mediciner för att ställa tillrätta med vad enbart rökning orsakar.
– Så varför inte istället arbeta hårdare för att få patienten att ändra sina vanor? Varför är det okej att prata om naturliga funktioner, avföring, hud, underliv, hjärta och lungor - men så svårt att komma in på levnadsvanor, säger Margareta Troein Töllborn, professor i allmänmedicin vid Lunds Universitet.
En utmaning är att hitta riskgrupperna.
– De vi har lättast att nå när det gäller levnadsvanor, är tyvärr inte de patienter som befinner sig i riskgrupperna, konstaterar Lars Jerdén, distriktsläkare vid Jakobsgårdarnas vårdcentral i Borlänge, samt projektledare för projektet Läkares samtal om levnadsvanor.
Uppföljning av insatserna betydelsefullt
Om patienten blir motiverad av enkla råd för att ändra sina levnadsvanor, är det bra. Men om det inte hjälper? När forskare tittat på effekten av sluta-röka-program i Danmark, visade det sig att så kallade GSP program, ett utbildningsprogram för rökare, hade mycket bra effekt. Med fem möten under sex veckors tid, utbildade rökstoppsinstruktörer, medicin för att stoppa suget, återfallsprevention, hotline dit patienterna kan vända sig samt systematisk uppföljning har man lyckats få 60 procent att sluta röka vid kursens slut.
– Det är imponerande resultat. Om en patient hade en lunginflammation skulle vi ge den medicinen som gav bäst resultat, säger Hanne Tönnesen, professor vid Kliniskt centrum för hälsofrämjande vård samt överläkare vid Beroendecentrum i Malmö.
Hon betonar vikten av systematisk dokumentation av riskfaktorer och uppföljning av insatser. I Danmark är det lättare än i Sverige, eftersom det finns register på över 77 000 danska rökare. Danmark har också tydliga mål på rökstopp.
Hanne Tönnesen belyste också vikten av att hjälpa folk att dricka mindre alkohol samt att öka träningen före operation:
– Det har visat sig att bara två standardglas alkohol per dag ökar komplikationerna.
Motstridiga budskap om kost förvirrar
Sifforna visar att fettkonsumtionen i Sverige ökar kraftigt. Och fastän kolesterolnivåerna minskat fram tills 2009 är de nu på uppåtgång. Ofta finns en vilja hos patienten till bättre levandsvanor. Men när det gäller kosten är alla motstridiga budskap förvirrande. Både för patienten och vårdpersonalen.
– Vi måste ge patienterna evidensbaserad rådgivning. Använda dietisterna. Det gäller att undvika konstiga dieter och istället äta sig mätt på bra och näringsrik mat, säger Lena Bordeianu, distriktsläkare på Tegs Hälsocentral i Umeå.
– De kostråd som livsmedelsverket ger har ett oförtjänt dåligt rykte. Överlag kan man se att kostrekommendationer i olika länder ser rätt lika ut. Och där man har en hög följsamhet av kostråden, ser man 15-30 procent mindre dödlighet. Problemet är att få följer råden, säger Ulf Risérus, docent vid Uppsala universitet.
Det finns en risk att man av olika anledningar inte undersöker individens utveckling över tid. Vad väger man idag jämfört med för ett halvår sedan? Och hur är det med näringsintaget? Även personer med fetmaproblem kan ha malnutrition.
– Det är lätt att vi fokuserar på det som är vår specialitet, det kan vara att döda bakterier, ta bort tumörer, byta höfter. Men vi kan inte bortse från hur vi ska optimera för individen vi har framför oss, säger Staffan Bark, Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Karolinska Institutet.
Text: Tove Smeds