Levnadsvanor och läkarollen 8 feb 2012

Se seminariet 8/2-2012 "Levnadsvanor och läkarrollen" på webb-TV

Varje år genomför svenska läkare över sju miljoner samtal om levnadsvanor. 
Med rätt metoder och attityd kan vården hjälpa och stötta människor till att göra hälsosammare val.
Och det lönar sig. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 90 procent 
av all diabetes, 80 procent av alla hjärtinfarkter och 30 procent av all cancer. 
Även den som redan är sjuk kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. Socialstyrelsens nya riktlinjer för bättre levnadsvanor innebär 
stora möjligheter för hälso- och sjukvården att stärka och utveckla det förebyggande arbetet.

Intresset för de nya riktlinjerna är stort. Över hundra deltagare kom till 
seminariet som ägde rum på Svenska Läkaresällskapet. Här är några röster:

Cecilia Geork, företagsläkare vid Investors Läkarmottagning i Stockholm:

”Jag jobbar mycket med hälsokontroller och jag behöver fräscha upp 
mina kunskaper, det har ju kommit många nya rön och jag behöver vässa 
mina argument i samtal med patienter. Jag tror inte att alla riktigt vet vilken dramatisk effekt kost och fysisk aktivitet har på olika riskfaktorer. Seminariet 
är ett jättebra initiativ och jag har fått med mig en hel del nya tankar och 
insikter, bland annat om hur man kan ställa bra frågor så att man öppnar 
upp ett samtal och inte skuldbelägger patienten."

Mai-Lis Hellenius, professor i allmänmedicin med inriktning mot 

kardiovaskulär prevention, i samtal med Johan Schlaug, läkare och 
arkitekt, verksam i Västerås:

”Det är en väldig förvirring som råder i dag vad gäller kostråd och olika 
dieter, inte bara hos befolkningen utan också ute i vården. Det råder en
växande fett- trend i Sverige genom den så kallade LCHF-dieten, men här 
finns många missuppfattningar. Vi rör oss mindre än förr och kan inte äta 
lika mycket kolhydrater, det är korrekt. Men det ska inte mötas med ett större 
intag av animaliska produkter och grädde. Trots att vi har en snabbt ökande kunskapsbas som rör livsstilsvanor, är många av de råd som ges idag inte vederhäftiga vetenskapligt och det tycker jag är en oroande utveckling. Det är 
därför viktigt att vi nu har fått nya riktlinjer om levnadsvanor."

Iréne Nilsson Carlsson, Socialstyrelsen. Leder arbetet med att föra ut 
de nya riktlinjerna:

”Det är roligt med bredden av föreläsare från olika specialiteter. Särskilt kul 
är det att kardiologerna är med. Mycket i programmet är väldigt spännande, fastnade särskilt för en föreläsning som tog upp skillnaden mellan att som läkare bry sig om, och att lägga sig i. Upplevelsen för patienten blir så olika, beroende på hur samtalet förs. Jag tror också att det kan finnas en förlegad syn i vården på de möjligheter som faktiskt finns för att hjälpa människor att förändra levnadsvanor. Det går. Och det finns det bevis för."

Carsten Dencker, landstingsöverläkare, Jämtlands läns landsting:

”Det är spännande med det breda greppet och att så många olika specia-
liteter är med, det vidgar perspektiven. För att lyckas hjälpa människor med konststycket att förändra levnadsvanor behöver man vara lyssnande och lyhörd inför den patient man har framför sig. Individer är olika och det finns ingen enkel mall. Projektet är viktigt och vi har ett stort ansvar. I Östersund har vi en bra länk mellan specialistvården och primärvården genom våra så kallade Folkhälsocentraler. Det är strukturerade mottagningar i primärvården som kan guida och stötta patienterna i ett längre perspektiv. Och det är en viktig pusselbit."

Kristina Hambreaus, överläkare vid kardiologiska kliniken, Falu lasarett:

”Inom kardiologin ägnar vi oss huvudsakligen åt patienter som redan har insjuknat. Idealet vore ju att arbeta mer förebyggande och ge patienter bättre verktyg för att bromsa och lindra sjukdomsprocesser. Det är viktigt att kardiologer är med i det projekt som nu Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet driver vad gäller implementering av nya nationella riktlinjer kring levnadsvanor. Intressant är att nya europeiska riktlinjer inom hjärta-kärl ska presenteras i vår. Det är ett omfattande dokument där 60 sidor handlar om vad man ska göra åt högt blodtryck och höga blodfetter, 50 sidor handlar om riskgrupper, 30 sidor är referenser och endast fem sidor handlar om hur man kan få patienter att ändra sina levnadsvanor. Det visar att det fortfarande fattas kunskap."

Åsa Wetterqvist, specialist i allmänmedicin samt expert vid avdelningen 
för levnadsvanor och livsmiljö på Folkhälsoinstitutet och utbildningsresurs
i projektet "läkares samtal om levnadsvanor":

”Kul med bredden av föreläsare på seminariet. Utmaningen nu blir att implementera riktlinjerna ute i vården, på klinikerna. Det finns fortfarande en del missuppfattningar kring riktlinjerna som behöver klarläggas. Det är till exempel viktigt att det är de metoder som finns i riktlinjerna som implementeras och att det inte blir för stort fokus på de indikatorer som finns kopplade till riktlinjerna."

Läs mer om Levnadsvaneprojektet