
Intervjustudie
SLS föreningar om kunskapsstyrningssystemet – resultat från genomförd intervjustudie
De flesta intervjuade föreningar, såväl positiva som negativa, lyfter en oro för implementeringen av kunskapsstöd och ser detta som den stora svagheten i organisationen som måste lösas.
Under våren och hösten 2022 har elva föreningar intervjuats för att få en fördjupad kunskap utifrån den enkät som SLS genomförde i februari 2022 om kunskapsstyrningssystemet. Förutom fördjupad kunskap var syftet med intervjuerna att identifiera eventuellt påverkbara faktorer för hur föreningarna samverkar och kopplar in i regionernas gemensamma kunskapsstyrningssystem.
Resultatet av intervjuerna presenteras nu i en rapport. En övergripande reflektion från intervjuerna är att de flesta föreningarna på ett eller annat sätt är involverade i kunskapsstyrningsorganisationen, men varje förening har sin unika ingång eller relation till organisationen.
Från resultatet har arbetsgruppen gjort tre iakttagelser om de intervjuade föreningarnas relation till kunskapsstyrningsorganisationen, som även rör påverkbara faktorer och deras tankar om hur föreningarna kan bidra med sin kompetens för patientens bästa.
Den ena iakttagelsen är vikten av att synka med specialitetsföreningarna. I de fall organisationen överensstämmer med föreningen så verkar föreningarna nöjda. För att kunskapsstyrningen ska kunna uppnå sitt syfte för patienternas bästa är det viktigt att specialitetsföreningarna får samverka med NPO/NAG och bidra med sin kompetens inom de olika områdena.
Den andra är att nyttan med kunskapsstyrningsorganisationen ligger i att alla de kunskapsstöd som produceras i slutändan omsätts till praktik i den kliniska vardagen. De flesta intervjuade föreningar, såväl positiva som negativa, lyfter en oro för just implementeringen och ser detta
som den stora svagheten i organisationen som måste lösas.
Den tredje iakttagelsen är att flera av de intervjuade föreningar, såväl positiva som negativa, anser att kunskapsstyrningsorganisationen är komplex och svåröverskådlig. En bristfällig kunskap om organisationen bidrar sannolikt också till att implementering av kunskapsstöden försvåras. Kunskapsstyrningssystemet har som syfte att implementera bästa kunskap i praxis. Det kan konstateras att föreningarna vill bidra och har konstruktiva förslag, men involveras inte i tillräcklig utsträckning. Man kan även notera att en bättre samverkan mellan specialitetsföreningarna och kunskapsstyrningsorganisationen i implementeringsfasen av de nya kunskapsstöden är av största vikt för att de ska bli användbara och komma patienterna till godo.
Läs & ladda ned hela rapporten
SLS föreningar om kunskapsstyrningssystemet – en intervjustudie (2022)