Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre

Remissvar med anledning förslag till andra revisierade versionen av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. (Dnr 5.3-24387/2015)

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt och fackligt obunden organisation, som arbetar för förbättrad hälsa och sjukvård med patientens bästa för ögonen. Efter synpunkter från Sektionen för läkemedelslära vill vi avge följande yttrande.

Svenska Läkaresällskapet har fått kännedom om ovanstående remiss genom förfrågan till Svensk Geriatrisk Förening (SGF) som liksom Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) är en sektion inom Svenska Läkaresällskapet. Detta remissvar är sammanställt av läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor i samråd med Svensk Geriatrisk Förening (bilaga 1) och Sektionen för läkemedelslära (bilaga 2).

Övergripande synpunkter från Svenska Läkaresällskapet

Kunskap om effekter av läkemedel hos äldre är bristfällig. Mer forskning kring detta samt kring effekter av att förbättra användningen av läkemedel till äldre behövs.

Arbetet med verktyg för att analysera och förbättra användningen av läkemedel hos äldre är viktigt och tidigare framtagna indikatorer har väckt stort intresse och använts i såväl lokalt som regionalt kvalitetsarbete. Läkaresällskapet välkomnar därför en uppdatering och fortsatt förvaltning av källan.

Svenska Läkaresällskapet anmodar Socialstyrelsen (som källägare) att snarast i samråd med e-hälsomyndigheten (som möjlig teknisk förvaltare av källa) tillgängliggöra lämpliga delar av Indikatorer för god läkemedelsterapi för äldre – fr a potentiellt olämpliga läkemedel för äldre samt maxdos för äldre – som Öppna data för hälso- och sjukvården med koppling till varuregister samt Läkemedelsverkets substansregister, samt framtagna indikatorer i form av kod för etablerade standardrapporter för uthämtning av enskilda landsting från Socialstyrelsens läkemedelsregister.

Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre har använts inom en rad rapporter och projekt inom hälso- och sjukvården i flera år, och fr a påverkat arbetet med Öppna jämförelser inom Socialstyrelsen samt Sveriges kommuner och landsting. De har påverkat lokalt kvalitetsarbete genom läkemedelskommittéer samt inom läkemedelsintensiva verksamheter.

Indikatorerna har framtagits i nära samverkan med kliniskt verksamma experter inom hälso- och sjukvården, framför allt läkare och sjuksköterskor inom geriatrik, allmänmedicin och klinisk Sida 2 av 2 farmakologi och i samverkan med läkemedelskommittéer hos sjukvårdshuvudmännen, som också bidragit till spridning och tillämpning av indikatorerna.

För att få ökat genomslag i kliniskt rutinarbete samt lokalt kvalitetsarbete krävs koppling till den kliniska beslutsituationen samt lokal uppföljning. Ett viktigt verktyg för detta är att utnyttja de elektroniska patientjournalerna samt i dessa direkt tillgängliga kliniska beslutsstöd. För detta krävs att Socialstyrelsen tillgängliggör så mycket data som möjligt i enlighet med PSI-direktivet enligt principen Öppna data. Detta sker ej idag trots den av regeringens e-delegation framtagna vägledningen för myndigheter om vidareutnyttjande av offentlig information.

Detta är förvånande då Socialstyrelsen genom särskilt projekt med stöd från Vinnova inom andra områden arbetar med att tillgängliggöra bl a nationella riktlinjer för vård och omsorg .

Delar av den offentligt – av Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården – framtagna informationen finns istället digitaliserad och tillgänglig via

• kommersiella kliniska beslutsstöd som kräver licensavgifter samt kostnader för integration i patientjournalen, samt
• e-hälsomyndighetens stöd för receptexpediering EES (Elektroniskt Expertstöd) på apotek i form av särskilda moduler som ej är tillgänglig och vården och inte heller kan direkt samverka med annan väsentlig patientspecifik information i patientjournaler.

Utöver kommersiella aktörer innebär detta att offentliga medel redan används inom ehälsomyndigheten för att digitalisera delar av innehållet i Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre utan att detta kan komma till direkt nytta i redan befintliga kliniska beslutsstöd i elektroniska patientjournaler i hälso- och sjukvården. Detta är i första hand aktuellt för sjukvårdshuvudmän med Cambio Cosmic samt TakeCare som elektroniska patientjournalsystem, men kan implementeras även inom andra journalsystem.

I förlängningen innebär avsaknaden av digital distribution enligt principen för Öppna data att stora delar av nyttan med den gemensamt med hälso- och sjukvården framtagna informationen inte kan realiseras i form av bättre kvalitet i äldres läkemedelsterapi. Skälet till detta är att integrering av separata lösningar innebär såväl teknisk komplexitet som kostnader i form av licensavgifter till del avseende offentligt framtagen information. Att tillgängliggöra lämpliga delar av Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, framför allt vad gäller läkemedel som är potentiellt olämpliga för äldre samt rekommenderade maxdoser för äldre, enligt princierna för öppna data skulle på sikt avsevärt förbättra möjligheterna för genomslag av detta arbete i den dagliga vården av patienter.

Svenska läkaresällskapet välkomnar också om kod för standardrapporter vid utkörning av data från läkemedelsregistret för tillämpliga indikatorer görs allmänt tillgänglig via läkemedelsregistrets förvaltning. Detta skulle underlätta såväl landstingsspecifika utkörningar från läkemedelsregistret med som användning av indikatorer i lokalt kvalitetsarbete via landstingsintern hantering av läkemedelsdata.

Fullständigt remissvar
Remissvar Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre
Bilagor
Bilaga 1, Bilaga 2