SLS ordföranderåd februari 2021

Inledningsvis hälsade SLS ordförande Tobias Alfvén välkommen till mötet och informerade om att den medlemsreform som SLS arbetat i flera år. Vid årsskiftet skrev nämligen Svenska Läkaresällskapet historia, då trädde den största organisationsförändringen på över 50 år i ikraft. Vi fick en ny medlemskategori: medlemsförening. Av SLS tidigare 66 vetenskapliga sektioner blev 40 medlemsföreningar och ytterligare ett antal sektioner har ansökt om att bli medlemsförening 2022 respektive 2023. Detta är en fantastisk utveckling och stärker professionsen röst.

Inbjuden gäst: Socialminister Lena Hallengren
Inbjuden gäst var socialminister Lena Hallengren som inledde med att hälso- och sjukvården är kärnan i välfärden, med ett högt förtroende bland allmänheten. Hon framhöll sjukvårdens goda insatser under pandemin. Aktuella frågor på ministerns bord förutom den pågående pandemin handlar om hur Sverige ska säkra en god och jämlik vård för hela Sveriges befolkning. Ministern lyfte särskilt vikten av kompetensförsörjning för att klara av att ge god vård efter behov. Hon tog även upp primärvårdsreformen med fast läkarkontakt och de resurser som tillförts genom överenskommelsen med SKR. Hon tog upp problemen med uppskjuten vård, och att statens ingång i frågan måste vara att stödja regionerna genom att se till att det finns resurser, men även genom det arbete som görs inom Nationella vårdkompetensrådet.

I den efterföljande diskussionen lyfte Svensk Förening för Allmänmedicin frågan om  ministern var nöjd med överenskommelsen med SKR om nära vård, och målet om att 55 procent ska ha en fast läkarkontakt vid utgången av år 2022. Ministern var ganska nöjd och nämnde särskilt behovet i särskilda boenden. Hon hänvisade dock till att regionerna nu måste resurs-sätta och att frågan måste drivas i respektive region. Fortbildningsfrågan lyftes av Göteborgs läkaresällskap. Ministern uttryckte förståelse för att den är angelägen, men hänvisade till Nationella vårdkompetensrådet. Fortbildningsfrågan är en av SLS prioriterade frågor och arbetet för att säkra läkares rätt till fortbildning kommer att intensifieras under de kommande åren. När det gäller den uppskjutna vården lyfte Svensk Kirurgisk Förening en oro för hur köerna ska hanteras. Det finns en risk för att utbildningsfrågan tappas bort då vård läggs ut på privata aktörer utanför sjukhusen. För att kunna ta tag i köerna och fortsatt operera på sjukhusen behövs personal. Ministern menade att personalrekryteringen är problemet även om staten skjuter till resurser. Hon hade förståelse för utbildningsfrågan men menade att man kanske måste ta hjälp av privata aktörer i det här läget.

Att låta kunskap styra hälso- och sjukvården
Kunskapsstyrning är en annan högaktuell fråga som var på agendan. Karin Pukk Härenstam, ordförande i SLS Kvalitetsdelegation, tillsammans med Johan Thor, ledamot i Kvalitetsdelegationen, gav en introduktion om vad kunskapsstyrning handlar om. De gick igenom de nationella programområden (NPO) som för närvarande finns och bad mötesdeltagarna skriva i ”chatten” antalet ledamöter i NPO som också är aktiva i föreningen för att få fram i vilken omfattning föreningarna är representerade i NPO.  Därefter berättade Lars Jerdén och Hàlfdàn Petursson om sina erfarenheter av arbete i nationella arbetsgrupper.

Kunskapsstyrning handlar om att utveckla, samordna, sprida och använda bästa möjliga kunskap. Det framfördes en del kritiska röster bland deltagarna som menade att statens och myndigheternas försök att detaljstyra vården inte fungerar och att en mer kunskapsstyrd och jämlik vård istället måste bygga på tillit till professionen. Andra röster menade att nu har vi det system vi har och att det inte är ett alternativ att stå utanför, utan att professionen måste involveras mera.

Aktuella frågor i sektionerna och SLS samt SLS programverksamhet
Arbetet med den Nationella läkemedelslistan föredrogs av Mikael Hoffmann, ordförande i SLS kommitté för läkemedelsfrågor. Mikael berättade om SLS bevakning av arbetet och de problem som kommer uppstå om tidsplanen inte hålls i regionerna. Från och med 1 maj 2023 så kommer det inte att gå att skriva vare sig elektroniska eller pappersrecept. Alla läkemedelsordinationer ska då ske via NLL, antingen via en patientjournal kopplad till NLL eller genom ordination i en separat webtjänst kallad Förskrivningskollen. Att hinna anpassa patientjournalerna innan 2023 kommer bli svårt, vilket kommer att innebära att förskrivare tvingas att hantera alla patienter så som de idag ordinerar till dospatienter, det vill säga utanför patientjournalen. Det innebär stora patientrisker och merarbete framför allt vid inläggningar vid och utskrivningar från sjukhus. Beslutsstöd i vården kommer inte heller att fungera som avsett och läkemedelsordinationer blir inte direkt kopplade till journalanteckningar.

SLS avser att agera i frågan och ser inte frågan som i första hand en läkemedels- eller IT-fråga utan som en fråga om kvalitet och patientsäkerhet.  

Avslutningsvis presenterade kanslichef Per Johansson, resultatet från den nyligen genomförda enkätundersökningen. Bland annat framkom starka önskemål om att SLS ska prioritera fortbildningsfrågan och intensifiera påverkansarbetet genom att vara mer proaktivt i debatten och driva de frågor som bottnar i SLS kärnvärden; vetenskap, utbildning, etik och kvalitet.

Sophie Palmqvist-Klockhoff, projektledare för SLS programverksamhet, fick avsluta mötet med att beskriva framgångsfaktorer för programverksamheten. Tillsammans har vi hittills arrangerat 90 digitala webinar som setts av många live eller i efterhand. En framgångsfaktor är det nära samarbete med medlemsföreningar och sektioner som pandemin fört med sig. Ett samarbete som SLS avser fördjupa ytterligare.        

Nästa ordföranderåd planeras till oktober 2021.

Agenda ordföranderåd februari 2021

Powerpoint: Att låta kunskap styra hälso‐ och sjukvården, Karin Pukk Härenstam & Johan Thor