Läkarkåren lyfter vikten av ett etiskt perspektiv på styrningen av sjukvården

Det råder stora problem inom svensk hälso- och sjukvård. Personalen är hårt pressad både i primär- och sjukhusvården och patienterna får onödigt låg vårdkvalitet och höga säkerhetsrisker till onödigt höga kostnader. Samtidigt ser vi ett ökande sjuktal och minskad upplevelse av inflytande hos läkarkåren. En stor bidragande orsak till problemen är olämplig styrning av hälso- och sjukvården som inte är ändamålsenligt utformad och därför oförmögen att möta såväl lagens krav som patienternas och samhällets behov.

”Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården” arrangerade i veckan en debatt på Svenska Läkaresällskapet för att lyfta det etiska perspektivet i styrningen av sjukvården.

Debatten drog fullt hus och visade på ett stort engagemang för frågan. Moderator för kvällen var Gunnar Akner, specialist i internmedicin och geriatrik, docent i geriatrik samt en av initiativtagarna till Nätverket.

Hallå Gunnar!

Karolina Widerströmsalen var i det närmaste fullsatt. Du brukar säga att frågan är så pass brännande att den borde fylla hela Globen. Är du nöjd med gensvaret?

Ja, det var positivt att så många kom. Med hänsyn till ämnets betydelse för sjukvården och kvaliteten hos de medverkade borde detta möte kunna locka en avsevärt större publik. För detta krävs bara lämplig marknadsföring och en större lokal. De som inte hade möjlighet att närvara just denna gång kan ta del av debatten i efterhand via SLS Youtube-kanal.

Under debatten presenterades en ”bör”-bild och en ”är”-bild av de etiska förutsättningarna för styrningen av svensk sjukvård. Vad krävs för att sluta det etiska glapp som råder?

Nätverkets Manifest, som ligger på hemsidan anger fem grundläggande principer för lämplig styrning av sjukvården. Under mötet redovisade talarna det stora etiska glapp som råder mellan ”bör”-bilden, dvs riksdagens etiska prioriteringsplattform från 1997, och ”är”-bilden i form av två tydliga exempel från region Stockholm. Det etiska glappet utgör ett av många exempel på den mångåriga olämpliga styrningen av sjukvården. En av talarna diskuterade juridiska aspekter på glappet.

Det råder en frustration över rådande styrning i hälso- och sjukvården, vilket hotar möjligheten för läkare att följa etiska principer. Vad anser du att man som enskild medarbetare i vården ska göra om yrkesetiken trängs undan av administrativa påbud?

Det är mycket svårt för enskilda läkare och andra vårdyrkesgrupper att stå upp för yrkesetik i den praktiska vårdverksamheten. Det är förenat med stora risker och både yrkesmässiga och sociala nackdelar för den enskilde att inte följa den lokala verksamhetsledningens beslut och praxis. Vi rekommenderar alla läkare som ser den olämpliga styrningen och dess etiska konsekvenser att delta i Nätverket.

Läkaryrkets ställning i hälso- och sjukvården har succesivt försvagats - vad krävs av kåren för att återta sin ställning?

Det är nödvändigt att i alla sammanhang lyft fram att sjukvårdskrisen är en artefakt förorsakad av den mångåriga olämpliga styrningen av hälso- och sjukvården. Skandalen med Nya Karolinska Solna är ett exempel på effekten av en avprofessionaliserad styrning av sjukvården. Liknande exempel finns i olika antal och grad i alla regioner/landsting.

En lämplig styrning bör baseras på grundläggande medicinska principer, se Nätverkets Manifest på hemsidan. Läkare bör ha en självklar ledande funktion i en sådan medicinsk styrning av sjukvården.

Hur kan vi få upp frågan om hälso- och sjukvårdens styrning högst upp på politikernas agenda?

I Nätverkets Manifest skriver vi att den politiska uppgiften i sjukvårdens bör begränsas till följande:
a) att fördela skattemedel baserat på transparent, horisontell prioritering mellan olika verksamhetsområden grundat på den etiska plattformen.

b) att följa upp att prioriteringarna i stort sett följts samt att beslutad budget hållits.

Alla aspekter som avser den praktiska vårdverksamheten bör skötas av den medicinska professionen med minimalt inslag av politik, administration och byråkrati.

Till sist! Vad tar du med dig från kvällens debatt och vilket medskick har du till beslutsfattare?

Vi har aldrig tidigare haft så många utbildade läkare och sjuksköterskor och vi har aldrig avsatt så stora resurser till sjukvård - år 2016 = 482 miljarder kr. Vi har därmed fullt tillräckliga resurser för sjukvård. Eftersom den mångåriga olämpliga styrningen av sjukvården förorsakat merparten av de problem som föreligger är de i princip enkla att lösa om reformeringen utgår från grundläggande medicinska principer och ”back to basics”: Hela verksamheten måste inriktas på att ge de enskilda patienterna en kvalificerad diagnostik, behandling/vård och uppföljning över tid i en serviceminded miljö. För att detta ska kunna ske måste vårdsystemets olika delar, t.ex. primärvård, sjukhusvård och kommunal omsorg, betraktas som ett sammanhängande system, där man så långt som möjligt underlättar medarbetarnas arbete och undviker legala, finansiella, personella och kulturella barriärer.

 

Om debatten

Etiskt perspektiv på styrningen av sjukvården
Moderator: Gunnar Akner, specialist i internmedicin och geriatrik, med dr samt initiativtagare till Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården.
Medverkande: Göran Hermerén, professor em. i etik, Lund, Erica Falkenström,  fil. dr. i pedagogik och forskare på Institutet för framtidsstudier Stockholm,  Anna T Höglund, docent i etik vid Uppsala universitet, Lisa Röstlund och Anna Gustafsson, journalister på Dagens Nyheter, Niklas Ekerstad, specialist i internmedicin och kardiologi, med dr samt Lotta Vahlne Westerhäll, professor i offentlig rätt med inriktning på socialrätt vid Göteborgs universitet.

Se inspelning debatten

Ta del föreläsarpresentationer

Inledning: Gunnar Akner

Bör"-bilden för etisk styrning av sjukvården:
Göran Hermerén

”Är"-bilden för etisk styrning av sjukvården

  1. Rapport om Stockholms läns landsting: Erica Falkenström och Anna T Höglund
  2. Etiska aspekter på planering och byggandet av Nya Karolinska Solna (NKS): Lisa Röstlund och Anna Gustafsson


Kommentar kring glappet mellan ”bör”- och ”är”-aspekterna på styrningen: Niklas Ekerstad

Juridiska aspekter på glappet mellan ”bör” och ”är" i styrningen av sjukvården: Lotta Vahlne Westerhäll


På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.