Olika ”sorters” patienter: Flippen en flopp?
Mikael Sandlund, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik deltog under hösten 2017 i ett möte där man redovisade resultaten från den rapport som tagits fram som beskriver beteenden och behov hos personer som är i kontakt med vården. Rapporten utgör en del av projektet "Flippen i primärvården” som är ett utforskande och kunskapsspridande projekt med målsättningen att främja utvecklingen av innovativa, personcentrerade arbetssätt.
Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med en forskargrupp undersökt olika behov och beteenden hos personer som är i kontakt med vården. Tanken med projektet är att bidra till ökad kunskap om hur vårdtjänster kan anpassas mer efter personliga egenskaper, behov och beteenden hos de vårdsökande.
– Indelningar av det här slaget tillför inte någon ny användbar kunskap, menar Mikael Sandlund, utan manar till försiktighet när det gäller kunskapsunderlag som bygger på marknadsundersökningar.
Projektet kunde identifiera fyra olika patientgrupper:
Den första gruppen går under beskrivningen Självständiga och engagerade. Dessa människor beskrivs enligt författarna som: ”handlingskraftiga, rationella och motiverade med en stark förankring i samhället. Gruppen Självständiga och engagerade har en stark egen vilja och tilltro till sin egen förmåga. De kan, vill och gillar att ta hand om sig själva….De har lättare att acceptera ett beslut om de upplever att de varit tillräckligt informerade och involverade när beslutet fattas.”
Den andra gruppen kallas Oroliga och engagerade: ”Precis som gruppen Självständiga och engagerade är denna grupp handlingskraftig och vill ta ett stort ansvar för sin egen hälsa. Men de saknar en grundläggande trygghet och oroar sig för sin hälsa – både i nuet och i framtiden. Väl i kontakt med vården är de relationssökande. De är oroliga för att de inte ska bli lyssnade till eller att de inte ska få rätt hjälp”.
Den tredje gruppen är Traditionella och obrydda: ”Lugna, med en god social förankring och trygghet i livet. Traditionella och obrydda delar flera egenskaper med Självständiga och engagerade – men har ett betydligt mer distanserat förhållande till sin egen hälsa, vilket leder till en mer passiv livsstil. De oroar sig inte särskilt mycket för framtida hälsoproblem, de äter vad de vill och motionerar bara om de tycker att det är roligt.”
”Gruppen ifrågasätter mindre än andra vårdpersonalens beslut, och ägnar heller inte mycket tid åt att själva söka information om vad olika symtom kan bero på – det är ju vårdpersonalens jobb som de kan bäst”.
Den fjärde gruppen är Sårbara och oroliga: ”Lågt självförtroende, hög grad av upplevd stress, oro och ett svagt socialt nätverk. Gruppen Sårbara och oroliga är en liten men tydlig grupp som av olika orsaker har en svagare position i samhället, vilket leder till en känsla av hopplöshet och att inte kunna påverka sin situation”. När de söker vård: ”Oron, känslan av maktlöshet, det låga självförtroendet och en låg kunskap om hur vården fungerar gör denna grupp sårbar. De behöver ofta ett handfast och personligt stöd för att kunna navigera rätt i vårdsystemet.”
Ta det varligt med gruppering och systematisering av människans komplexa personlighet
Det finns en stark lockelse i att gruppera och systematisera i en komplex värld. Resultatet från rapporten visar med all tydlighet svårigheten med att fånga in människans flerdimensionella personlighet. Det finns flera risker med detta, både på teoretisk och tillämpad nivå. Enligt författarna är deras ”grupper” validerade och baserade på forskning och ”inspiration från andra branscher” med hänvisning till ett par rapporter. Finns det en risk att de återfinns i branschen ”marknadsundersökningar inför lansering av nya konsumentprodukter”?
Mikael Sandlund menar att vi är illa ute om det är mot bakgrund av denna typ av kunskap som sjukvården ska planeras och e-hälsa ska lanseras.
– Projekt Flippen beskrivs som ett innovationsprogram på basen av ”behovssegmentering” och patientcentrering som ska ge vården redskap att möta ”befolkningens behov av hälsa och trygghet”, säger han. Det primära målet tycks vara kundnöjdhet.
Även om patienttillfredsställelse är ett av flera väsentliga utfallsmått, så är uppdraget att ge god hälso- och sjukvård till befolkningen avsevärt mycket större och mer komplext. Det innebär något annat än att sälja in ”hälsotjänster”på en marknad. Bland annat har vi i vården uppdraget att prioritera utifrån medicinska behov, vilket innebär att ibland säga nej trots att efterfrågan finns. Men prioriteringsuppdraget innebär även att aktivt erbjuda vård till dem som har behov och som själv inte kommer sig för att söka.
Mikael Sandlunds slutsats av rapporten är att marknadsundersökningar via web-paneler av huvudsakligen friska personer - för att ge material för marknadssegmenteringar av tänkbara kunder i vården - inte tillför någon väsentlig kunskap.