Recension "Medicinsk terminologi"

Så har den sjunde upplagan av Sveriges största medicinska ordbok utkommit, Medicinsk terminologi (Bengt I. Lindskog, Jörgen Malmqvisti). Bokverket fyller i år 95 år, och 1974 övertog Bengt I. Lindskog huvudansvaret, i den aktuella upplagan tillsammans med Jörgen Malmqvist.

Medicinsk terminologi är sedan många år det erkända svenska standardverket på området, och med den nya upplagan har en rad moderniseringar gjorts. Själv uppskattar jag det nya typografiska formatet med seriftypsnitt; i upplaga 6 använde man sans serif. Innan jag reflekterar över sakförändringar i den nya upplagan vill jag gärna kommentera bokens upplägg sedan lång tid tillbaka. För många kommer upplaga 7 att vara den första bekantskapen med Medicinsk terminologi.

Boken är väsentligen heltäckande inom den medicinska terminologin, och den kan användas på flera sätt. Det första sättet är förstås som ett lexikon med grammatiska anvisningar, något som är värdefullt också för svenska termer. Men det är också viktigt att latinska termer och termer på andra språk ska kunna hanteras mera än i sin grundform, och här ger varje uppslagsord värdefull information förutom de generella språkliga regler som redovisas i början av boken. Det andra sättet är de förklarande texterna som ger en grundlig förståelse av varje term. Men det rör sig inte bara om ordförklaring: texten är utvecklad så att boken för vissa termer blir en medicinsk lärobok, där texterna kompletteras med klargörande välgjorda illustrationer. Den som stöter på ett okänt ord kan räkna med både en grundlig förklaring till vad ordet står för och anvisning hur det ska användas i olika böjningsformer. Det tredje sättet är funktionen som synonymlexikon, där inte bara facktermer på främmande språk översatts till svenska utan även olika beteckningar för samma begrepp redovisas och förklaras. En stor fördel är att också förkortningar, som i dag kan göra det medicinska språket svårbegripligt även i de medicinska professionerna, förklaras och skrivs ut med den fullständiga texten.

Medicinsk terminologi är inte en terminologisk nyckel, där termen följs av en formellt korrekt definition enligt terminologilärans regler. Boken är därför inte en handbok för terminologer inom hälso- och sjukvård utan för verksamhetens utövare. Terminologiska utredningar ska i första hand göras med tillgängliga verktyg såsom Socialstyrelsens termbank och Rikstermbanken. Där formella definitioner saknas är de förklarande texterna till stor hjälp vid utformning av definitioner enligt terminologilärans regler.

I slutet av boken finns ett appendix med anatomiska termer. Det bygger på den officiella Terminologia Anatomica och innehåller de internationellt överenskomna fackbeteckningarna på anatomiska strukturer. Denna del av Medicinsk terminologi rekommenderas starkt när anatomiska facktermer behöver användas.

Detta är ett medicinskt lexikon. Det omfattar begrepp i den medicinska vetenskapen, i den kliniska handläggningen av sjukdom och skada, begrepp avseende laboratoriemedicin, genetik och läkemedel samt närliggande begrepp. Rent administrativa begrepp inom hälso- och sjukvården har inte tagits med mer än ett litet antal i sammanhanget viktiga begrepp.
Sedan upplaga 5 publicerades 2008 (textmässigt identisk med upplaga 6) har tillägg av nya termer gjorts, och en del texter har ändrats.

Här nedan några exempel:

• HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har fått ändrade uppgifter sedan upplaga 6 utkom, vilket beskrivs i texten, som nu införts under uppslagsordet HSAN (förkortningen).
  
  
• Vårdgivare är en ny post i ordlistan. Den förklaras med den definition som har fastställts i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Det påpekas särskilt att termen inte avser enskild yrkesutövare i hälso- och sjukvården. Det är värdefullt att denna förklaring ges, eftersom missförstånd ibland uppstår om ordets betydelse.
  
  
• Patient kommenteras i föregående upplaga ”en person som får eller är registrerad för sjuk- och/eller hälsovård”. Denna text utgår från Socialstyrelsens definition och kan synas formalistisk. I upplaga 7 står ”en person som har kontakt med sjukvården för diagnostiska åtgärder eller för behandling av sjukdom, missbildning eller skada”. Den nya texten flyter lätt och är lättläst och förklarar vad en patient är. Detta raka språk är bättre i en ordbok som inte ger sig ut för att vara en handbok i terminologiarbete. Termen hälso- och sjukvårdspersonal saknas och kunde mycket väl ha inkluderats, eftersom denna samlingsbeteckning avser alla som utövar hälso- och sjukvård yrkesmässigt (och som alltså inte inbegrips i vårdgivarbegreppet).
  
  

Tre av de ord som är nya i den sjunde upplagan ska nämnas.

1. Det första är CRISPR (clustered regularly interspaced short palindromic repeats), som blivit allmänt känt sedan dess associerade endonukleas Cas9 kommit till användning i gensaxen CRISPR-Cas9. Författarna avstår emellertid från att gå in på den så kallade gensaxen, eftersom också andra endonukleaser såsom Cpf1 skulle ha behövt en förklaring. Medan gensaxtekniken fortsätter att utvecklas är begreppet CRISPR stabilt, och texten om detta är utmärkt.
   
   
2. Det andra ordet som tillkommit är inte överraskande covid-19, som fått en utförlig värdefull förklaring med beskrivning av viruset sars-CoV-2. Utvecklingen av pandemin beskrivs utförligt och visar bokverkets aktualitet.
   
   
3. Det tredje tillkommande ordet som jag valt att nämna är flockimmunitet, som nämnts otaliga gånger i media under 2020. I ordlistan hänvisas till synonymen gruppimmunitet, som finns redan i upplaga 5 men nu fått en mycket mer omfattande förklaring.

Totalt sett är den nya upplagan av Medicinsk terminologi trygg i sin utformning som känns igen från tidigare upplagor. Det typografiska formatet är elegantare än tidigare. Flera ämnesområden har kompletterats på värdefullt sätt. Ordförklaringarna är vidareutvecklade och av största värde såväl i utbildningen som vid uppslag av enstaka ord i hälso- och sjukvårdens verksamhet. I terminologiskt arbete ger de välformulerade förklaringarna betydande stöd i begreppsanalys och utveckling av formell medicinsk fackterminologi.

Magnus Fogelberg
Leg. läkare, specialist i neurologi
Medicinsk rådgivare, Västra Götalandsregionens koncernkontor
Ordförande i Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård
Ordförande i SIS tekniska kommitté 115, språk och terminologi