Den Nationella läkemedelslistan – en fråga om patientsäkerhet och kvalitet

Hur ser Svenska Läkaresällskapet på arbetet med den Nationell läkemedelslistan och hur ska SLS agera? Mikael Hoffmann, ordförande i kommittén för läkemedelsfrågor beskriver de problem som kommer att uppstå om tidsplanen inte hålls i regionerna och hur SLS avser att arbeta med frågan.

På regeringens uppdrag så utvecklar eHälsomyndigheten den Nationella läkemedelslistan, NLL, vars mål är att ge hälso- och sjukvården, apoteken och patienten själv samma bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel”. Idag är det inte så. Det är till och med ett laghinder för patienten att ge förskrivande läkare så kallad direktåtkomst till sparade e-recept som inte är utfärdade från läkarens patientjournal.

Tanken med NLL är att genom att ge alla inblandade i läkemedelskedjan tillgång till samma information så ska misstagen kring läkemedelsbehandling minska. Men det finns flera problem på väg mot det målet.

NLL är uppbyggd utifrån recepthantering medan patientjournalerna i grunden bygger på ordinationskedjor som ibland leder till att e-recept skickas. Det är två i grunden helt skilda sätt att hantera informationen på och det leder till problem när patientjournaler och NLL ska kopplas ihop.

Från och med 1 maj 2023 så kommer det inte att gå att skriva vare sig elektroniska eller pappersrecept. Alla läkemedelsordinationer ska då ske via NLL, antingen via en patientjournal kopplad till NLL eller genom ordination i en separat webtjänst kallad Förskrivningskollen.

Blir patientjournalerna anpassade i tid?

Nej. Det finns inget som talar för det. Av de 21 regionerna så kommer 13 att byta patientjournalsystem de närmaste åren. Nio till Cambio Cosmic, Skåne och VGR till Cerner Millenium. Stockholm och Gotland avser att upphandla ett nytt journalsystem. De resterande åtta regionerna har redan Cambio Cosmic och har via sin kundgrupp fört fram kritik mot NLL och meddelat att de ser stora problem med att anpassa sina journalsystem i tid.

Vad händer om patientjournalsystemen inte är anpassade till NLL 2023?

Då tvingas förskrivare att hantera alla patienter så som de idag ordinerar till dospatienter, dvs utanför patientjournalen. Det innebär stora patientrisker och merarbete framför allt vid inläggningar vid och utskrivningar från sjukhus. Beslutsstöd i vården kommer inte heller att fungera som avsett och läkemedelsordinationer blir inte direkt kopplade till journalanteckningar.

Vad gör Svenska Läkaresällskapet?

Svenska Läkaresällskapet ser inte detta i första hand som vare sig en läkemedels- eller en IT-fråga. Det är en fråga om kvalitet och patientsäkerhet.

Vi fokuserar på tre saker:

  1. Att få Sveriges kommuner och regioner att offentligt presentera en samlad översikt över tidsplaner för utbyte av patientjournalsystem och för koppling av patientjournaler till NLL.

  2. Att från vårt perspektiv beskriva arbetsgång, roller och ansvar för läkaren kring hur ordinationer från andra journalsystem som presenteras via NLL ska hanteras och dokumenteras i den egna patientjournalen. Det kommer vi göra genom egna interna seminarier med kliniskt aktiva läkare och deltagande från bl a eHälsomyndigheten och SKR.

  3. Lyfta problematiken att patientens möjlighet till spärrning av uppgifter om läkemedel i NLL bygger på en annan princip än patientens möjlighet att i patientjournalen spärra enskilda möten i vården.

Arbetet i Svenska Läkaresällskapet (SLS) sker i samverkan mellan SLS delegation för medicinsk kvalitet, kommittén för säker vård, kommittén för läkemedelsfrågor samt eHälsokommittén och vi samverkar med Sveriges läkarförbund.

Mikael Hoffman, ordförande i SLS kommitté för läkemedelsfrågor

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.