Vi frågade några ledamöter ur Rikstämmedelegation om deras tankar om Medicinska riksstämman.
1. Vilken roll tycker du att Riksstämman spelar idag?
2. Hur skulle du vilja förnya och utveckla stämman?
Boel Andersson Gäre, docent i pediatrik vid Hälsouniversitet i Linköping samt professor vid Jönköping Academy for improvement of health and welfare. Ansvarig för området profession, organisation och lärande.
1. Det är en viktig mötesplats, särskilt idag. Utifrån patientens behov är det nödvändigt att specialister diskuterar och samarbetar över specialistgränserna. Resultat från öppna jämförelser visar inte minst vikten av att arbeta tvärdisciplinärt och tvärprofessionellt. Om vi inte gör det är risken annars stor att kunskapen och vården blir fragmentariserad. En sådan utveckling hotar såväl kvaliteten som patientsäkerheten.
2. Vi behöver ännu tydligare lyfta in frågor som rör ledning, ledarskap, flöden och processer. Det är komplexa system i hälso- och sjukvården som berör alla kliniker och specialistområden. Riksstämman är ett perfekt forum för att kunna påverka kompetensutveckling, styrning och utveckling av hälso- och sjukvården.
Gunnar Wagenius, överläkare vid onkologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset. Ansvarig för området tumörsjukdomar.
1. När det gäller tumörsjukdomar så är så gott som alla sektioner involverade, från miljömedicin till klinisk genetik. Onkologi finns ju närvarande i alla specialiteter. Riksstämman är en oerhört viktig arena där vi verkligen kan mötas och lära av varandra. Många specialistföreningar har särskilda dagar och veckor då de träffas, men dessa möten blir inte lika fruktbara som när man kan mötas över gränserna. Det är ofta i det oväntade som stora utvecklingssprång tas. För mig är det en självklarhet att använda riksstämman som ett forum för olika utbyten. Om vi tar min egen specialitet, onkologi, har kunskapsutvecklingen gått så långt och så fort att vi omöjligt kan vara helt uppdaterade inom alla områden. Det finns en subspecialisering inom specialiseringen. Ta exempelvis stora tumörsjukdomar som lungcancer, de som sysslar med det området har i regel ett mer diffust begrepp om de allra senaste vetenskapliga framstegen inom prostatacancer. Riksstämman är även ett bra forum för att föra ut viktiga budskap via media, och för möten med politiker och tjänstemän som har ett inflytande på sjukvården.
2. Det gäller att bygga riksstämman underifrån och på allvar få med läkare under utbildning. Det gör vi genom att erbjuda bra program och ha en nära dialog med företrädare för AT- och ST-utbildningarna. Jag tror också att vi ska försöka få in fler så kallade state of the art föreläsningar, både inom de egna specialiteterna, men också mer övergripande föreläsningar som lyfter frågor kring exempelvis ledarskap och organisation. Förra året hade vi ett lyckat symposium om screening som var väldigt välbesökt. Det finns också mer vi kan göra för att utveckla formerna för riksstämman, där behöver vi bli mer innovativa.
Margareta Hedström, docent, överläkare vid ortopediska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ansvarig för området rörelse och reparativ hälsa.
1 Jag är specialist i ortopedi och kan allt om skruvar och plattor, men hinner inte fördjupa mig i viktiga frågor som rör till exempel jämställdhet, etik, arbetsmiljö eller utformningen av journalsystem. Risken är att vi specialister blir supernördar om vi inte breddar perspektiven. Det finns också en stor fara att vi tappar greppet om vi inte engagerar oss och är med och påverkar utvecklingen av hälso- och sjukvården. Ta till exempel frågan om privatiseringen av sjukvården, vem ska ta ansvar för vidareutbildningen av nya specialister när den så kallade vanliga kirurgin/ortopedin försvinner från sjukhusen? Det är jätteviktigt att vi som yrkeskår träffas över gränserna och engagerar oss i viktiga frågor och även tar del av varandras kunskaper. Här är riksstämman en unik mötesplats med ett unikt utbud.
2. Vi behöver bli mer aktiva när det gäller att göra reklam för riksstämman. Senast idag blev jag förvånad när jag pratade med några kandidater som knappt vet om att riksstämman existerar. På min klinik är jag nästan ensam som åker iväg till stämman. Svenska Läkaresällskapet kan inte räkna med att riksstämman är självrullande. Det krävs mycket större informationssatsningar. Det är även viktigt att AT- och ST- läkare får ledigt och att riksstämman blir en del av deras utbildning. Även studierektorer skulle kunna träffas på stämman och diskutera gemensamma frågor och problem.
Carl-Johan Sundberg, docent vid Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. Ansvarig för området rörelse och reparativ hälsa.
1. Riksstämman är den enda transdisciplinära mötesplatsen för läkare som finns i Sverige. Den är en av de bästa vidareutbildningarna vi har. Utvecklingen går mot bredare och bredare samarbeten. Ta till exempel FYSS och Fysisk aktivitet på recept, den omfattar 33 olika diagnoser som berör cirka åtta till 10 specialistområden. Om vi ska kunna hjälpa patienter till ett friskare liv så behöver vi gemensamt samarbeta kring strategier där fysisk aktivitet ingår som en viktig del i att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd.
2. Jag tycker att sektionernas möten och symposier fortfarande är alltför snäva, det behövs ett bredare perspektiv. Jag skulle också vilja att man utvecklar designen av stämman och gör den mer IT-anpassad. Sedan sju år är jag engagerad i en stor europeisk konferens, Euroscience Open Forum. Där arbetar vi hårt med själva formatet. Jag tycker att ledningen för Svenska Läkaresällskapet bör tillsätta en särskild arbetsgrupp som arbetar med att modernisera det pedagogiska greppet. Det finns mycket mer man kan göra för att skapa ett mer kreativt engagemang. Jag skulle också gärna se att man flyttar stämman de år den är i Stockholm, från Älvsjö och förlägger den centralt i Stockholm, exempelvis på Norra latin. Då skulle vi få en helt annan dynamik.
Karin Josefsson, vetenskaplig sekreterare och sakkunnig i forskning, informatik och äldrevård på Svensk sjuksköterskeförening. Adjungerad i rikstämmodelegationen.
1. Vi tycker att samarbetet med Svenska Läkaresällskapet och Riksstämman är både spännande och viktigt. Vår intention är att sektionerna och nätverken inom våra bägge organisationer ska ha ett nära samarbete i flera symposier på stämman. Svensk hälso- och sjukvård står inför stora förändringar. Ett exempel är att sjukvård i allt högre grad bedrivs i hemmet. Det ställer stora krav, inte minst på att teamet består av specialistutbildad personal. Här måste professionerna samarbeta kring frågor som bland annat rör etik, personcentrerad vård, anhörigstöd, palliativ vård, vårdhygien samt multisjuklighet hos äldre. Genom att arbeta i multiprofessionella team kan vi nå en patientsäker vård.
2. Utvecklingen kräver ett mycket närmare samarbete mellan olika professioner och specialiteter. Om vi tar hemsjukvården som ett exempel, där är 87 procent 65 år och äldre och många är multisjuka. I hemsjukvården finns även yngre personer med traumatiska skador som också kräver avancerad vård. Det är patienter med många olika behov. Med varandras stöd och samarbete kan vi erbjuda en god och säker vård. Riksstämman är ett utmärkt forum för att diskutera och utveckla samverkansformer och ett nära samarbete.