OK

Fortbildning


Är det dags att reglera läkarnas fortbildning?


För in läkares fortbildning i Öppna jämförelser, lyft fram fortbildning som ett lönekriterium och som en del av verksamhetsplanen. Anamma modellen med ST-råd och etablera ett liknande råd för fortbildning. Det är några av förslagen som lyftes fram under Läkarförbundets konferens om läkares fortbildning.

Frågan är långt ifrån ny. Länge har diskussionen handlat om behovet och vikten av fortbildning. Men hur fortbildning för läkare ska säkras och vem som bär ansvaret för att fortbildning blir en kompromisslös del i verksamhetens produktionsplanering, det är fortfarande otydligt.

För att säkra en hög kompetens och god patientsäkerhet krävs professionell kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Det låter som en självklarhet. Men efter AT- och ST-utbildning saknas dock en reglering av läkares fortbildning. Ansvaret att skapa förutsättningar för fortbildning vilar på arbetsgivaren. Men i en alltmer slimmad och pressad hälso- och sjukvård, hamnar fortbildning i regel långt ned på prioritetslistan.

– Min drömbild är att chefer kan sätta sig ned och diskutera med varje enskild läkare om vilken kompetens som finns och vad som behöver utvecklas och fördjupas. Sedan upprättar man en plan för hur fortbildningen ska gå till och vilka mål och förväntningar som finns. Bägge har sedan en skyldighet att se till att planen efterlevs, säger Kerstin Nilsson, överläkare och vice ordförande i Svenska Läkaresällskapet.

ST-rådet en modell
Hon är även representant i Rådet för specialiseringstjänstgöring (ST-rådet). Det fungerar som ett rådgivande organ till Socialstyrelsen och arbetar för att uppnå en hög kvalitet på läkares specialiseringstjänstgöring. ST-rådet har även till uppgift att även främja utbildningen av handledare och följa upp kvaliteten. På liknande sätt skulle man kunna göra för att slå vakt om fortbildningen, menar hon.

– Det är mina personliga tankar, jag är väldigt inspirerad av arbetssättet och tycker att ST-rådet skulle kunna fungera som en bra modell för hur vi kan arbeta med fortbildningsfrågor och slå vakt om en hög kvalitet. Men till skillnad från grundutbildningen och ST-utbildningen som är noga reglerade, så handlar den fortsatta yrkesutövningen om ett livslångt lärande och att kompetensen utvecklas i förhållande till de arbetsuppgifter man har. Det går inte att ha för långa perspektiv eftersom vi inte i förväg kan veta vilken väg utvecklingen tar, säger Kerstin Nilsson.

Ett talande exempel är hjärtsjukvården. Lars Grip, professor i kardiologi och ordförande i Västra Götalandsregionens Kompetensråd, underströk vikten av kontinuerlig kompetensutveckling.

– Sedan 80-talet har antalet män under 65 år som dör av hjärtinfarkt dramatiskt minskat. Till viss del handlar det om förbättrade levnadsvanor, men en stor del handlar om att vi har fått förbättrad diagnostik, nya behandlingar och nya läkemedel. Sjukvården är en kunskapsorganisation och kompetensutveckling är en nödvändig del för att vi ska få en fortsatt god medicinsk utveckling, säger Lars Grip.


Livslångt lärande
Fortbildning för läkare är ett begrepp som sammanfattar det kontinuerliga lärandet, det som behövs för att läkaren ska bibehålla och utveckla sin professionalitet.
Det omfattar inte endast medicinska kunskaper, utan även andra delar som ledarskap, kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga och etik.

– Problemet är att vi inte har en struktur för det ständiga lärandet. Om man inte kontinuerligt utvecklar sitt eget sätt att arbeta och utvecklar sin förmåga till kritisk analys, så stagnerar man. Fortbildning handlar om att utveckla alla delar av sin professionella kompetens och lyfta blicken. Hur man som läkare kan bidra till att göra saker bättre, delta i forsknings- och utvecklingsarbete och olika typer av utbildningsaktiviteter, säger Stefan Lindgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapets utbildningsdelegation samt ordförande för WFME, World Federation for Medical Education.

Det finns en risk att fortbildning blir en överföring av kokbokslärande, menar han. Mycket större satsningar behöver göras på att utveckla bättre pedagogiska och mer genomtänkta kompetensutvecklingsprogram.

– Det är inte så stor idé att åka på konferenser och kongresser om det man tar del av inte leder till någon förändring eller får någon påverkan på den verksamhet man arbetar i. Så, mer fokus på resultatet snarare än bara på lärandeprocessen i sig, säger Stefan Lindgren.

Strukturer för lärande på jobbet
Det är lätt att glömma bort, menar han, att en av de mest kraftfulla källorna till lärande, är det vardagliga arbetet. Det krävs dock förutsättningar så att tid för reflektion och återkoppling får ett givet utrymme. Effektiv fortbildning bör baseras på de problem och de situationer som läkaren möter i sitt vardagliga arbete.

– En central fråga handlar om att skapa strukturer för att utnyttja vardagsarbetet för lärande, säger Stefan Lindgren.
Svenska Läkaresällskapet har tillsammans med Sveriges läkarförbund gjort en sammanställning av kunskapsläget kring läkares fortbildning, CPD (Continuing Professional Development).

– Det är en utmärkt plattform för fortsatt arbete. Vi vet vad som behöver göras, nu måste vi hitta sätt för att åstadkomma en förändring.

Vem bär ansvaret för att läkares fortbildning säkras?
Lars-Erik Holm, generaldirektör för Socialstyrelsen menar att det i första hand är arbetsgivarens ansvar. Men om det skulle visa sig att en bristfällig fortbildning får konsekvenser för patientsäkerheten, då hamnar frågan på Socialstyrelsens bord.

– Vi har följt debatten och visst är det bekymmersamt. En spännande möjlighet vore att föra in fortbildning i Öppna jämförelser. Vi behöver i så fall utveckla indikatorer som kan mäta vårdgivarens förhållningssätt till kompetensutveckling. Det kan till exempel handla om att avsätta tid, formulera individuella kompetensutvecklingsplaner, säger Lars-Erik Holm.

Även Göran Stiernstedt, chef för avdelningen vård och omsorg på SKL, Sveriges kommuner och landsting, menar att det ytterst är arbetsgivarens ansvar. Men han ställer sig positiv till att medverka till att det skapas goda strukturer och att begreppet fortbildning definieras.

– De höga produktionskraven vi ser idag kommer även fortsättningsvis att finnas. Jag tror att fortbildning måste produktionsplaneras. Och även att fortbildning blir en central del i det lokala ledarskapet.

 

 

Hämta pdf här >>