Bengt I Lindskogs språkpris

Mottagare av språkpriset kan vara enskild person eller organisation, som nomineras av Svenska Läkaresällskapets Språkkommitté eller dess efterföljare. Nomineringsförslag kan ställas till Svenska Läkaresällskapets Språkkommitté, som verkställer nomineringen och underställer den Svenska Läkaresällskapet nämnd, som fattar slutgiltigt beslut. Diplom åtföljer priset, som delas ut på Svenska Läkaresällskapets årshögtid. Prissumman kan variera beroende på bl.a. fondens avkastning.
Läs mer om Bengt I Lindskogs stiftelse >>

Tidigare års pristagare:

2023
Jarl Holmén
Jarl Holmén är för många känd från Läkartidningen, där han sedan 1986 har varit korrekturläsare och redigerare samt redaktör för spalten ”Medicinens språk”. Inom SLS har Jarl Holmén varit ledamot i SLS kommitté för medicinsk språkvård under åren 1990–2012 och sedan 2002 har han även varit sakkunnig inom ämnesområdet medicin för Svenska Akademiens ordbok. Med en fil kand-examen, psykologexamen och läkarexamen har Jarl en tung akademisk ryggsäck som kommit till sin rätt inom det medicinska språkvårdsområdet.

2021
Øivind Larsen
Motivering”Øivind Larsen tilldelas Bengt I Lindskogs språkpris 2021 för sina insatser för det medicinska språket och medicinens historia i Norge. 1985 utnämndes han till professor i medicinsk historia vid universitetet i Oslo och är fortfarande verksam i sitt emeritusrum. Han utövar sina två stora intressen: medicinens historia och det medicinska språket och grundade 2004 tillsammans med Magne Nylenna (tidigare språkpristagare) tidskriften Michael, uppkallad efter Norges första professor i medicin, Michael Skjelderup. Tidskriften behandlar samhällsmedicin, hälso- och sjukvårdspolitik och medicinsk humaniora inklusive medicinens språk. Ett aktuellt omfattande supplement behandlar det medicinska språket i Norge, Helsespråk - Michael 2021; 18: Supplement 26, med Øivind Larsen som medförfattare. Han är en av de främsta företrädarna för ett korrekt språk i norsk hälso- och sjukvård där hans djupa historiska kunskaper ger allsidiga perspektiv på språket.”

2019
Ulla Gerdin
Motivering: ”Ulla Gerdin har under många år varit en frontfigur i arbetet med korrekt terminologi och vårdat språk i Sveriges hälso- och sjukvård. Utifrån sitt yrke som sjuksköterska har hon haft stor förståelse för verksamhetens behov av konsistent terminologi. När Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut fanns var Ulla initiativtagare till projektet Spriterm som bl.a. gav ut skriften Metoder och principer i terminologiarbetet. Med denna och andra skrifter ledde hon arbetet med ett konsistent medicinskt fackspråk som en grundpelare för välstrukturerad dokumentation i hälso- och sjukvården. Hon startade den nationella termkonferensen, som varje höst samlade terminologi- och språkintresserade till livliga diskussioner och utbildningstillfällen. När SPRI lades ner flyttade Ulla till Socialstyrelsen, där hon utvecklade en terminologiverksamhet som kommit att ha stor betydelse för det medicinska fackspråket i Sverige. Hon fortsatte att driva termkonferenserna där. Ulla har också genom sitt yrke och sitt terminologiintresse varit aktiv i utvecklingen av omvårdnadsinformatiken nationellt och internationellt”.

2017
Nils Uddenberg, Lund
Motivering: ”I en tid när journaltext ska läsas av patienter och kraven på medicinsk information till allmänheten ökar ser Läkaresällskapets Språkkommitté ett stort värde i att kunskap om medicinsk verksamhet sprids på ett språk som förstås utanför den medicinska fackkretsen. Nils Uddenberg är en förgrundsfigur i strävan att med det vårdade allmänspråket förmedla kunskap om den medicinska vetenskapen”.

2015
Magne Nylenna, Oslo
Motivering: Magne Nylenna får priset för sina stora språkliga insatser för norskt och nordiskt medicinskt fackspråk i egenskap av mångårig redaktör för facklig tidskrift och som författare av medicinska lexikon.

2013
Björn Smedby, Uppsala
Motivering: ”för sina kompetenta, engagerade och mångsidiga insatser för vården av det medicinska språket under mer än femtio år”.

2011
Läkartidningen
”Läkartidningen är den viktigaste medicinska facktidskriften på svenska, och har som sådan en central roll för utvecklingen av det medicinska fackspråket. Förutom en hög vetenskaplig kvalitet på införda artiklar, tar tidningen också sitt ansvar för att hålla en hög språklig nivå. Genom att slå vakt om hur medicinska facktermer ska stavas och hanteras grammatiskt, och genom att främja användningen av svensk medicinsk terminologi, bidrar Läkartidningen till god språklig sed inom hälso- och sjukvården. Tack vare detta gedigna språkliga arbete har Läkartidningen också betydelse för språkbruket i svensk medicinsk litteratur överlag.”

2009
Jörgen Malmquist, Höllviken
Han ”har genom sitt författarskap i både bokform och tidningsartiklar på ett förtjänstfullt och betydelsefullt sätt bidragit till att göra den medicinska terminologin tydlig och samtidigt lättillgänglig för hälso- och sjukvårdspersonalen såväl som för allmänheten”.

2007
Henrik R. Wulff, Danmark
Henrik Wulff är före detta överläkare i internmedicin och professor i ”klinisk beslutningslære og etik”. Wulff gav 2003 ut boken ”Lægevidenskabens sprog – fra Hippokrates til vor tid”. I bokens förord påpekar författaren själv att det hittills har saknats en bok som presenterar det medicinska fackspråkets historiska utveckling och som på denna grund analyserar dagens fackspråk. Denna lucka har nu Wulff täppt till med sin spännande översikt, såvitt vi kan se den första i sin genre på ett nordiskt språk.

2005
Hans Nyman, Stockholm
Hans Nyman har varit SLS språkrådgivare och sekreterare i kommittén för medicinsk språkvård mellan åren 1990 och 2002. Han är fil.lic. och har under många år varit gymnasielärare i latin, grekiska och franska samt lärare i medicinsk terminologi för läkarsekreterare. Han har på Sällskapets uppdrag tillsammans med språkkommittén besvarat en stor mängd medicinska språkfrågor, ställda av både medlemmar och andra. Hans djupa och breda kunnande och hans hängivna arbete har varit en stor tillgång för språkkommittén i dess roll som expertorgan.

2003
Peter Wahlberg, Åland
Peter Wahlberg var Finska Läkaresällskapets förste representant i SLS kommitté för medicinsk språkvård, som bildades år 1987. Han avgick våren 2002 och har under alla år visat ett osedvanligt stort kunnande, intresse och engagemang för medicinska språkfrågor i allmänhet och inom det finlandssvenska språkområdet i synnerhet. Peter Wahlbergs kunnande har varit en stor tillgång för kommitténs arbete, och hans entusiasm har smittat av sig på övriga kommittéledamöter. I boken "Lääketieteen termit", som utges av det finska läkarsällskapet Duodecim, finns inte bara en svensk-finsk ordlista i slutet av boken utan också de svenska motsvarigheterna till de finska termerna efter alla centrala sökord. Peter Wahlberg har ansvarat för utformningen av de svenska termerna.

2001
Yngve Karlsson, Stockholm
Yngve Karlssons arbete vid Läkartidningen har alltid präglats av engagerad omsorg om det medicinska språket. Hans språkintresse gjorde honom till en viktig inspiratör för bildandet av Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård. Både inom och utom kommittén har Yngve Karlsson fungerat som idégivare och pådrivare när det gällt att värna om kvaliteten på det medicinska språket. 

1999
Bengt Lundh, Helsingborg
Motivering: "...för hans mångåriga engagerade arbete med medicinska läroböcker och ordböcker samt som chefredaktör för Bra Böckers Stora Läkarlexikon innebär en väsentlig insats för det medicinska språket. I en tid då många facktermer tar steget in i allmänspråket står Bengt Lundh alltid beredd att naturligt och med säker bedömning anpassa främmande termer till svenska. Bengt Lundh förenar ett brett och gediget medicinskt kunnande med en stor förmåga att pedagogiskt främja medicinsk språkvård."

1997
Örn Bjarnason, Reykjavik
Motivering:"...han har med stort ideellt engagemang vårdat och delvis skapat den isländska medicinterminologin. Hans arbete som redaktör för Islands läkartidning och som författare av en högklassig isländsk ordbok över medicintermer, har tjänat som förebild och inspirationskälla för andra som i Norden intresserar sig för det medicinska språket."

1995
Torgny Greitz, Stockholm
Motivering: "han har gjort språkvård inom radiologin till en dygd".

1993
Povl Riis, Köpenhamn
Motivering: "för ett mångårigt träget arbete med medicinsk språkvård, bl.a. som medlem sedan mitten av 1960-talet i redaktionen för Ugeskrift for Laeger. Han har 1990 givit ut boken "Sproglige Noter", baserad på sin erfarenhet från denna tid. Han är en stor vän av nordiskt samarbete i språkfrågor, där han gjort stora insatser.