Läkares fortbildning - en del av det yrkeslivslånga lärandet

Detta är den utan jämförelse längsta perioden i den yrkesverksamma läkarens gärning och vi ser det som nödvändigt att det finns system för att säkerställa att alla läkare har, och kan utveckla, erforderlig kompetens för nuvarande och kommande verksamhet. Vi menar också att ett sådant system bör utformas av professionen.

Ett transparant system som regelbundet dokumenteras och följs upp kan också möta samhällets rättmätiga krav på att läkare har den kompetens som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Syftet med detta policydokument är att presentera ett förslag till en sådan modell för läkares fortbildning.

En kontinuerlig länk

Läkares utbildning bör ses som en kontinuerlig länk, från grundutbildning, över vidareutbildningen eller specialiseringstjänstgöringen (ST) till den fortsatta kompetensutvecklingen, fortbildningen (eng. Continuing Professional Development, CPD). I detta dokument kommenteras de två första faserna endast kortfattat medan fokus ligger på fortbildningen.

SLS vill lyfta fram att fortbildning måste ske så att den samlade professionella kompetensen utvecklas, utifrån både individens och verksamhetens behov. Ansvaret för fortbildning ligger hos den enskilde läkaren, men arbetsgivaren måste ställa resurser till förfogande.

Ett flertal olika aktiviteter kan vara ändamålsenliga för en kontinuerlig fortbildning, utifrån den aktuella verksamhetens inriktning. I avsnitt 4.1 presenteras de övergripande områden som i allmänhet bör finnas med.

Fortbildningsplan

För kvalitetssäkring av den enskilde läkarens kompetens föreslår SLS att detta utgår från en årligen överenskommen fortbildningsplan där överenskomna fortbildningsaktiviteter och resultat dokumenteras. Den enskilda läkaren dokumenterar i en portfolio sina fortbildningsaktiviteter och uppnådda mål.

Exempel på sådana aktiviteter lämnas i Bilaga 1. Vi uppmanar varje sektion att ta ställning till vilka aktiviteter och vilken viktning de bör ha för den aktuella specialiteten, samt vilken nivå som anses motsvara kraven på kontinuerlig kompetensutveckling. Denna beskrivning kan se olika ut beroende på eventuell subspecialisering och typ av verksamhetsområde, men bör fastställas på nationell nivå inom respektive sektion.

På aggregerad nivå bör dokumenterade fortbildningsaktiviteter redovisas i nationella ”öppna jämförelser”. Detta bör också ingå som underlag i kvalitetssäkringen av enskilda klinikers och enheters fortbildning som kan ske enligt en modifierad ”SPUR-modell”.

För att möta krav på en eventuell ”recertifiering” föreslår SLS att sektionerna i samverkan med SLS också skapar en organisation för granskning av fortbildningsportföljer vid överenskomna tidpunkter. En sådan granskning kan, om genomförd enligt överenskomna kriterier, certifieras av SLS som oberoende professionell organisation och kan sedan tillställas reglerande myndighet för godkännande om det blir aktuellt med krav på dokumenterad kompetensutveckling.

SLS modell för fortbildning i sammandrag

• Varje läkare listar sina fortbildningsbehov och formulerar konkreta mål för sitt lärande i en personlig årlig fortbildningsplan.

• Den enskilde läkarens fortbildningsplan, genomförd fortbildning och uppnådda mål dokumenteras i en fortbildningsportfölj, utformad som ett stöd för planering, genomförande och avstämning.

• SLS föreslår och utformar i samverkan med sektionerna rutiner och riktlinjer för övergripande utvärdering av fortbildningsportföljer och bedömning av fortbildningsprocessen.

• SLS skapar i samverkan med sektionerna en organisation för värdering av enskilda läkares fortbildningsportföljer, i enlighet med dessa rutiner och riktlinjer.

• Aggregerade data om genomförd fortbildning i olika sjukvårdsområden redovisas i öppna jämförelser. Extern granskning av förutsättningar och kvalitet i fortbildning görs enligt Läkarförbundets modell för SPUR-inspektioner.

SLS Policydokument: 
Läkaryrket - En kontinuerlig professionell utveckling (pdf) >>