Övergripande forskningsgruppledare

Anna Rostedt Punga, överläkare, professor

Doktorand Laura O´Connor, ST-läkare
Doktorand Sonja Kosek, ST-läkare
Doktorand Yu-Fang Huang
Forskare Milos Radivojevic

Forskande läkare

Hans Axelson, överläkare, docent
Arne Sandberg, överläkare
Maarika Liik, överläkare
Åsa Amandusson, överläkare
Pirkko Hynninen, överläkare
Hanna Hübinette, specialistläkare
Anton Tjust, ST-läkare (postdoc)

Associerad forskare
Liis Sabre, Tartu Universitet, Estland

Projekt

  1. Neuron-muskel på chip

    Projektledare: Anna Rostedt Punga
    Medverkande: Yu-Fang Huang, doktorand, Milos Radivojevic, forskare.
    Med hjälp av ett mikroelektrodchip innehållande 24 600 elektroder odlar vi cortikala neuron,motorneuron och muskelceller tillsammans för att etablera en sjukdomsmodell för bla MG. Dessutom etablerar vi odling av kortikala neuron för att studera autoimmun encefalit efter tillsats av patient-antikroppar. Denna modell utgör en human preklinisk modell av autoimmuna neurologiska sjukdomar och kan hjälpa till att studera funktionella mekanismer i realtid elektrofysiologiskt.
    Anslagsgivare: Vetenskapsrådet (VR-3R), Olle Engqvist Byggmästare Stiftelse

  2. Nationell studie om myasthenia gravis och graviditet

    Projektledare: Anna Rostedt Punga
    Medverkande: Laura O´Connor, doktorand, professor Anna-Karin Wikström.
    Mål: Att studera medicinska komplikationer under graviditeten som kräver slutenvård liksom specifika obstetriska komplikationer som föreligger under graviditeten och förlossningen hos mamman med MG och barnet. Epidemiologisk studie baserad på Socialtyrelsens register. Resultaten avses kunna ligga till grund för förbättrad vård av gravida patienter med MG i framtiden.
    Anslagsgivare: ALF

  3. Nya prediktiva biomarkörer för Myasthenia Gravis

    Projektledare: Anna Rostedt Punga
    Medverkande: Yu-Fang Huang, doktorand.
    Mål: Att etablera en prediktiv modell inklusive biomarkörer som består av inflammatoriska proteiner och mikroRNA, som kan skilja sjukdomen Myasthenia Gravis (MG) från friska kontroller och som kan användas för att urskilja undergrupper av MG baserat på antikroppar, debutålder, klinisk svårighetsgrad osv. Slutligen är målet att kunna se vilka biomarkörer som kan användas för att förutsäga sjukdomsförloppet vid MG.
    Anslagsgivare: Vetenskapsrådet, ALF.

  4. UPPSTEN studien

    Projektledare: Anna Rostedt Punga och Peter Försth (ortopedkirurgen)
    Medverkande: Arne Sandberg, Maarika Liik, flera BMA, Konstantinos Pazarlis (ortopedkirurgen)
    Randomiserad kontrollerad studie av kirurgi versus fysisk träning vid lumbosakral stenos med eller utan nervrotpåverkan hos äldre patienter. Pågående studie och förväntat avslut under 2021. Vi hoppas kunna identifiera neurofysiologiska markörer som kan predicera outcome efter operation.

  5. Motor unit-egenskaper i biceps brachii muskeln

    Huvudansvarig: Arne Sandberg
    Denna studie behandlar nål- samt yt-EMG:s metodologiska tekniska samt fysiologiska aspekter vid utförandet av dessa metoder på biceps brachii muskeln. Yt-EMG brukar med fördel utföras på mindre muskler, den i kontexten ”stora” bicepsmuskeln visar skiftande resultat angående de motoriska enheternas egenskaper som kommer att belysas i denna studie. Denna studie kommer att belysa viktiga metodologiska aspekter vid utförandet av yt-EMG i Bicepsmuskeln.

  6. Muskelanalys med högfrekvent ultraljud

    Huvudansvarig: Maarika Liik
    Medverkande: BMA
    Målet är att utveckla en metod som detekterar muskelsjukdomar genom kvantitativa mätningar av muskelstrukturen. För detta syfte ämnar vi jämföra ultraljudparametrar med högfrekvent ultraljud hos friska kontroller och patienter med en myopatisk sjukdom samt patienter med neurogen sjukdom.

  7. Neuromuskulär funktion hos respiratorbehandlade patienter

    Huvudansvarig: Maarika Liik och Mariangella Pellegrino (IVA)
    I samarbete med intensivvårdsforskare utförs neuromuskulär bedömning av diafragma och flera andra nerver och muskler hos respiratorbehandlade patienter. Målet är att undersöka faktorer som bidrar till dysfunktion av den utandningsfasen hos respiratorvårdade patienter och till utveckling av generell neuromuskulär svaghet som en frekvent komplikation av intensivvård. Respiratorbehandlade patienter genomgår bland annat undersökning av diafragma ultraljud, n. phrenicus neurografi, motorisk och sensorisk neurografi på extremiterna och EMG analys. Resultat analyseras i samband med andra kliniska och lungfysiologiska faktorer.

  8. Nationell studie av autoimmun encefalit

    Huvudansvarig: Anna Rostedt Punga, Doktorand Sonja Kosek
    Målet är att undersöka epidemiologi, antikroppar mm vid autoimmun encefalit i Sverige.
    Anslagsgivare: Region Värmland, ALF

  9. Dipolanalys av EEG i samband med AMT-PET hos barn med tuberös skleros

    Huvudansvarig: Åsa Amandusson
    Undersökningen ger möjlighet att identifiera tuber som genererar epileptiska anfall hos patienter med tuberös skleros. För att studera huruvida dipolanalys av interiktal epileptiform aktivitet på EEG kan bidra ytterligare till diagnostiken utförs detta på patienter som remitteras för AMT-PET och som väljer att delta i studien.
    Anslagsgivare: ALF, Margarethahemmet

  10. Metodutveckling inom intraoperativ neurofysiologi (ION)

    Huvudansvarig: Hans Axelson
    Målsättningen är att pröva nya ION-tekniker alternativt modifiera befintliga ION-metoder i syfte att minska risken för bestående neurologisk skada i samband med neurokirurgi. Under 2022-23 avser jag att närmare undersöka möjligheter att utvärdera ION områden där vi saknar kunskap om metoders tillförlitlighet eller där vi saknar fungerande metoder. Exempelvis värdet av VEP för att undvika permanent synbortfall under neurokirurgi och möjlighet att stimulera synbanor subcortikalt.

  11. Neurofysiologiska metoder för presymptomatisk screening vid familjär ALS

    Huvudansvarig: Anton Tjust
    Med hjälp av neurofysiologiska metoder avser vi att genomföra en longitudinell studie av bärare och icke-bärare från familjer med familjär amyotrofisk lateralskleros (ALS). Målet är att skapa en riskbedömningsmodell för kända anlagsbärare där man kan förutse stundande sjukdomsdebut utifrån avvikelser i det motoriska nervsystemet och påbörja läkemedelsbehandling med Riluzole i ett tidigt skede, vilket anses vara viktigt för bästa möjliga effekt. Vi kommer att använda MEP, muskelultraljud och MUNIX/MUSIX tillsammans med blodprover för neurofilament-bestämning med årliga uppföljningar.

  12. Neurofysiologisk utredning av obstipation

    Huvudansvarig: Pirkko Hynninen
    Målsättningen är att förenkla den nuvarande neurofysiologiska undersökningsmetoden vid obstipation utan att förlora den diagnostiska kvaliteten. Arbetsplan: Retrospektiv databasstudie. Under hösten 2021 och våren 2022 hämtas indexvärden och knipstyrkevärden från databasen (ungefär 100- 200 stycken) och analyseras.