Vikten av att tänka strategiskt och vara medicinskt påläst

Anders Johansson är ordförande i Svenska Hygienläkarföreningen och har i samråd med den vetenskapliga kommittén utarbetat det övergripande vetenskapliga programmet med keynoteföreläsningar och de teman som ska tas upp i parallella symposier och seminarier under "State of the Art Coivd-19". Under pandemin har Anders haft fullt upp i rollen som hygienöverläkare. Ta del av hans tankar om pandemin – utmaningar och lärdomar.

Vilken roll har du haft under pandemin?
Jag har arbetat mer än jag någonsin gjort tidigare. Bland annat i region Västerbottens krisledning som expert med brett ansvar för övergripande handläggningsrutiner av patienter i regionen samt som hygienöverläkare. Jag har haft som uttalad ambition att kontinuerligt kliniskt vetenskapligt värdera nya vetenskapliga rön som kommit under pandemin och snabbt omsätta dem i klinisk praktik, till exempel genom att ligga i framkant vad gäller kunskaper om smittsamhet och skyddsåtgärder mot covid-19.

Vilka anser du är pandemins största utmaningar?
Att kunna kommunicera konstruktivt och trovärdigt om ny farsot som skapar mycket stor rädsla i hela samhället, hos både befolkningen, men även bland anställda i sjukvården, i ett läge där det saknas väldigt mycket kunskap. Att behålla ett normalt kritiskt medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till data, att tolka data utan att omdömet grumlas för mycket av de starka känslor en dödlig pandemi väcker.

Vad anser du har varit särskilt viktiga insatser för att klara  dess utmaningar under pandemin?
En öppen medierapportering, för jag tycker att den trots allt har varit ganska bra. Men det är ett alltför litet antal av kunniga personer inom medicinska vetenskaper som återkommande givit sin syn på sakernas tillstånd. Och en modern mediadramaturgi har svårt att beskriva en verklighet som är större och mer komplex än två motsatta ståndpunkter.

Att den medicinska professionen på eget initiativ via sina professionella föreningar skapade plattformar för att sprida kunskap. Det behövdes i Sverige där förmågan till att under kris skapa nationell samverkan inom sjukvården saknas. För egen del hade jag stor nytta av de återkommande digitala möten som arrangerades av Svenska infektionsläkarföreningen med deltagande av flera specialiteter. Det kan ju ses som ett något tveksamt fredagsnöje, men jag är övertygad om att dessa möten skapade bättre covid-19-sjukvård i Sverige.

Vilka personliga lärdomar har du dragit av pandemin?
Jag har lärt mig vikten av att tänka strategiskt och vara medicinskt påläst. Att det krävs att man är en god kommunikatör när det blåser hårt. Och att det finns en risk med att ta på sig för många uppgifter, man hinner inte allt man vill. Ibland är det bättre att säga nej. Jag behöver träna på det.

Vilka lärdomar anser du att hälso- och sjukvården kan dra av pandemin?
Att vi behöver upprätta nationell kapacitet som har ansvar för att i kris snabbt kunna vetenskapligt sammanställa, utvärdera och omsätta data till rekommendationer om hur en kris med konsekvenser för medborgarnas hälsa ska handläggas.

Att de som är anställda i svensk sjukvård är dess främsta resurs. Pandemin har visat att professionerna inom hälso- och sjukvård klarar svåra omställningar och har stor förmåga att arbeta mot gemensamma mål.

Att vi behöver lägga mer av samhällets totala resurser på äldrevården. Det behöver bli mer attraktivt att arbeta inom äldrevården, mer utbildningsbakgrund för yrket hos de som arbetar kostar, men det måste få kosta.

Vilka utmaningar anser du är viktiga att redan nu adressera när det gäller pandemins påverkan på hälso- och sjukvården?
Det behöver tydligt utpekas en aktör som har nationellt ansvar och operativ kapacitet för att samordna och styra vårdhygien inom svensk vård och omsorg. Pandemin har avtäckt stora oklarheter kring vilka myndigheter som ska agera och hur de ska agera för att medborgare som vårdas i Sverige erbjuds den vårdhygieniska standard som beskrivs i svensk lagstiftning och i författningar. När en ny virussjukdom dök upp på scenen blottades stora brister.

Uthållighet som räcker även hela 2021–2022, att skapa förutsättningar till växelvis återhämtning för personal inom vård och omsorg.

Har pandemin även inneburit några möjligheter?
Den har gett oss möjlighet att hämta in mycket ny kunskap, rent vetenskapligt kommer pandemin att ge mycket till eftervärlden inom många olika vetenskapsdiscipliner.

Pandemin har även visat att en del processer som brukar vara långsamma i sjukvården inte behöver vara så långsamma. Det är möjligt att vi inte glömmer bort det när pandemin är över, men det kan vara en alltför optimistisk tanke.

Hur kan dessa möjligheter tas till vara?
Stimulera forskning om pandemins konsekvenser för människors liv och hälsa.

Vad anser du att hälso- och sjukvårdens beslutsfattare ska dra för lärdomar av pandemin?
Att det nu är läge för bättre nationell samordning av svensk hälso- och sjukvården.

SNABBFAKTA OM ANDERS JOHANSSON

  • Ordförande i Svenska Hygienläkarföreningen
  • Universitetslektor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet
  • Hygienöverläkare i Region Västerbotten
  • FoU-ansvarig vid Infektionskliniken, Norrlands universitetssjukhus.

Anders infektionsforskningsintresse är brett och inkluderar biologiska och kemiska metoder för att förstå smittspridning men också betydelse av mänskligt beteende. Anders Johansson är ordförande i Svenska hygienläkarföreningen, General Secretary i the Nordic Society of Clinical Microbiology and Infectious Diseases och Steering Committee Member i the European Committee on Infection Control, ESCMID. Han är knuten till EMBL-noden MIMS i Umeå och engagerad i arbete mot antibiotikaresistens i Nationella Strama.

På sls.se använder vi cookies för att din upplevelse ska bli så bra som möjligt. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.