P98 – Stress och utmattning hos sjukvårdspersonal i samband med Covid-19 intensivvård

8. Samhällseffekter

Elisabeth Nagy1, 2, Cecilia Escher1, 3, 4, Johan Creutzfeldt1, 2, 4, Oili Dahl2, 4, Mini Maria Ruiz Narbona1, 2, 4, Markus Castegren2, 4, Mats Ericson5, Walter Osika2, 4, Li Felländer-Tsai1, 2, 4, Meurling Meurling1, 2, 4

1 Center for Advanced Medical Simulation and Training (CAMST), Stockholm, Sverige
2 Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige
3 Norrtälje Sjukhus, Norrtälje, Sverige
4 Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
5 Kungliga Tekniska högskolan, Stockholm, Sverige

Bakgrund: Pandemin med utbrott av Covid-19 har, förutom ofattbara konsekvenser för många individer, inneburit en stor påfrestning för sjukvården. För närvarande pågår ett projekt med avsikten att kartlägga och analysera utmattningsrelaterade variabler i de personalgrupper som deltar i intensivvården av Covid-19 patienter under samt efter pandemin.

Metod: Undersökningen omfattar läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som arbetat med intensivvård av Covid-19 patienter på Karolinska Universitetssjukhuset, Mälarsjukhuset Eskilstuna, Norrtälje Sjukhus samt Nyköpings lasarett. Medarbetarnas reaktioner insamlades efter samtycke via en webenkät som distribuerades våren 2020 samt våren 2021. Data från 2018 från liknande kohort finns som jämförelse. Oldenburg Burnout Inventory (OLBI) är ett validerat instrument för arbetsrelaterad stress och utmattning med dimensionerna ”disengagement” och ”exhaustion”. Föreslagna gränsvärde: ”disengagement” ≥2.10, ”exhaustion” ≥2.25.(1) Instrumentet är validerat i svenska förhållanden.(2) Svaren anges på en Likert liknande skala med 4 skalsteg.

Resultat: Resultatet från 2021 baseras på 551 enkätsvar vilket ger en skattad svarsfrekvens på 45%. Värdet för ”disengagement” är 2,10 och ”exhaustion” 2,54 våren 2021.  Pre-Covid data (n=172) från 2018 visar ”disengagement” 1,9 och ”exhaustion” 2,3.

Slutsats: Våra resultat påvisar att intensivvårdpersonal skattar såväl ”exhaustion” som ”disengagement” väl över nivåer före pandemin och över föreslagna gränsvärden vid mätning våren 2021. Vid dessa nivåer har tidigare studier påvisat ökad risk för långtidssjukskrivning. Uppföljande enkät planeras för att följa hur personal återhämtar sig.

(1) Collin, et al (2019). A survey of stress, burnout and well-being in UK dentists. BDJ, 226, 40-49.
(2) Peterson, et al (2011). Burnout levels and self-rated health prospectively predict future long-term sickness absence. JOEM, 53 (7), 788-793.