P91 – Exkluderad på grund av pandemin: Partners nöjdhet med BB-vården under COVID-19-pandemin: en longitudinell enkät- och registerdatastudie

8. Samhällseffekter

Lisa Berglin1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8

1 Petrus Olander, Post-doc, Göteborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen, Pregdem, Göteborg, Sverige
2 Elin Naurin, Professor, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Forskningsledare för Gothenburg Research Program on Pregnancy and Politics (PregDem), Göteborg, Sverige.
3 Verena Sengpiel, 1) Avdelningen för Obstetrik och gynekologi, Institutet för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. 2) Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset, avdelningen för obstetrik och gynekologi, Göteborg, Sverige.
4 Helen Elden 1)Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. 2) Västra Götalandsregionen, avdelningen för obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige
5 Karolina Lindén, Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige
6 Elias Markstedt, Göteborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen, Pregdem samt SOM-institutet, Göteborg, Sverige
7 Lucy R. Zheng, Göteborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen, Pregdem, Göteborg, Sverige
8 Lisa Berglin, ST-läkare, avdelningen för obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige.

Bakgrund: För att förebygga smittspridning av COVID-19 inom förlossningsvården, beslutades i mars 2020 att partners till födande mödrar vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg inte tilläts medfölja till BB-avdelningen efter förlossningen, en restriktion som även använts på andra sjukhus i Sverige och världen. Hur detta påverkat partners upplevelse av vården är tidigare sparsamt utforskat.

Metod: I den här mixad-metods-studien använder vi enkätsvar från Graviditetspanelen som genomförs av the Gothenburg Research Program on Pregnancy and Politics (PregDem), Göteborgs universitet. Mellan september 2019 och mars 2020 rekryterades gravida och deras partners i tidig graviditet i väntrummet till ultraljudsmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Vi jämför partners vars barn föddes innan pandemirestriktionerna med dem som föddes efter. Utfallsvariabeln är nöjdhet med förlossningsvård respektive BB-vård och vi kontrollerar för medicinska registerdata via Graviditetsregistret. Data ifrån 727 partners ingår i den kvantitativa analysen och 143 fritextsvar analyserades med induktiv innehållsanalys.

Resultat: Partners nöjdhet med vården var 22,7 procent lägre efter restriktionerna. Detta skedde oberoende av kliniska utfall och partnerns socioekonomiska bakgrund. Särskilt tydlig var nedgången i nöjdhet hos partners till förstagångsmödrar. Den kvalitativa analysen visade att exkluderingen undergrävde partnerns roll som förälder samt möjligheten att vara stöd för den nyblivna modern. Partnern gick även miste om en av livets viktigaste händelser.

Slutsats: Nöjdheten med vården efter förlossningen föll kraftigt, särskilt hos partners till förstagångsmödrar. Restriktionernas utformning tycks ha förhindrat att grupper med medicinska komplikationer drabbats oproportionerligt. Planering inför framtida restriktioner bör ta kostnaden som exkluderingen av partners medför i beaktande. Studier av långtidseffekter på föräldraanknytning är önskvärda.