P90 – COVID-19-pandemins påverkan på arbetsmiljön för medarbetare inom obstetrik och neonatologi samt ”lessons learned”

8. Samhällseffekter

Magnus Åkerström1, 2, Ylva Carlsson3, 4, Verena Sengpiel3, 4, Malin Veje5, Anders Elfvin6, 7, Ingibjörg Jonsdottir1, 2, Alessio Degl'Innocenti8, 9, Linda Åhlström10, 11, Helle Wijk10, 12, 13, Karolina Linden10

1 Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen, Göteborg, Sverige
2 Avdelningen för Samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, Sverige
3 Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Göteborg, Sverige
4 Avdelning för obstetrik och gynekologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Sverige
5 Avdelningen för Infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Göteborg, Sverige
6 Avdelningen för Pediatrik, Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Sverige
7 Avdelningen för Pediatrik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Göteborg, Sverige
8 Centrum för etik, juridik och mental hälsa (CELAM), Avdelningen för Psykiatri och Neurokemi, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Sverige
9 Gothia Forum för Kliniska Prövningar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Göteborg, Sverige
10 Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, Sverige
11 Verksamhet ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Göteborg, Sverige
12 Kvalitetsstrategiska Avdelningen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen, Göteborg, Sverige
13 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg, Sverige

Bakgrund: Obstetrik och neonatologi är verksamheter som inte har möjlighet att prioritera ner eller skjuta upp vård under en pandemi utan behöver hitta nya sätt att organisera sin verksamhet för att möta det vårdbehov som finns. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsmiljön inom obstetrik och neonatologi påverkats av pandemin och identifiera förebyggande åtgärder för framtida situationer då hälso- och sjukvården är hårt belastad.

Metod: Samtliga anställda inom obstetrik och neonatologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset erbjöds att besvara en enkät före (oktober 2019) och under COVID-19 pandemin (september 2020). Övergripande effekter på arbetsmiljön, jämfört med före pandemin, analyserades genom flernivåanalys och medarbetarnas upplevelse av att arbeta under pandemin undersöktes genom kvalitativ innehållsanalys av fritextsvar från COVID-19-enkäten. Dessutom genomfördes en dokumentanalys för att identifiera förändrade arbetssätt under pandemin.

Resultat: COVID-19-enkäten besvarades av 382 medarbetare (svarsfrekvens 35%) och 660 medarbetare besvarade enkäten före pandemin (svarsfrekvens 74%). Brist på skyddsutrustning, stark oro för att bli smittad, osäkerhet huruvida implementerade förändringar var tillräckliga och utmaningar med att kommunicera förändringar i rutiner påverkade arbetsmiljön negativt. En ökad sammanhållning och känsla av att vara uppskattad påverkade arbetsmiljön positivt.

Slutsats: Resultatet visar att det finns faktorer inom arbetsmiljön vars negativa effekt på medarbetarnas arbetsmiljö delvis kan mildras vid framtida kritiska situationer. Detta kan åstadkommas genom förebyggande insatser som syftar till att hantera medarbetarnas oro för att bli smittad, säkerställa tillräckliga förutsättningar för chefer att ge stöd, stärka arbetsplatsens psykosociala säkerhetsklimat, systematiskt förbättra de anställdas arbetsförhållanden samt bevara de positiva effekter som de förändrade arbetssätten givit.