P84 – Identifiera tidiga tecken på permanent lungskada i COVID-19 patienter

7. Patogenes

Anna Löfdahl1, Linda Elowsson Rendin1, Barbora Michaliková1, Annika Nybom1, Franziska Olm2, Dimitrios Kalafatis3, Ellen Tufvesson4, Magnus Sköld3, 5, Leif Bjermer4, Sandra Lindstedt6, 7, Gunilla Westergren-Thorsson1

1 Department of Experimental Medical Science, Lung Biology, Lund University, Lund, Sweden
2 Department of Laboratory Medicine, Lund Stem Cell Center and Molecular Hematology, Lund University, Lund, Sweden
3 Respiratory Medicine Unit, Department of Medicine Solna and Centre for Molecular Medicine, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
4 Respiratory Medicine and Allergology, Clinical Sciences Lund, Lund University, Lund, Sweden
5 Department of Respiratory Medicine and Allergy, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden
6 Department of Cardiothoracic Surgery and Transplantation, Skåne University Hospital Lund, Lund, Sweden
7 Wallenberg Center for Molecular Medicine, Lund University, Lund, Sweden

Bakgrund: I skuggan av COVID-19 pandemin ser vi ett ökat antal långtidssjuka. Över hälften av dessa uppvisar efter 4 månader respiratoriska problem där en underliggande orsak kan vara fibros i lungan. Likheter mellan idiopatisk lungfibros (IPF) och lungfibros hos COVID-19 öppnar upp för att undersöka pågående och eventuella gemensamma sjukdomsmekanismer som leder till kronisk lungfibros.  

Metod: För att identifiera COVID-19 patienter som löper risk att utveckla lungfibros, har vi undersökt potentiella serumbiomarkörer hos IPFpatienter och jämfört dessa med plasma från COVID-19 patienter med svåra till måttliga symptom, samt friska individer. Vi tittade även i lungsnitt med immunohistokemi för att studera strukturella förändringar i lungvävnad från COVID-19 patienter. 

Resultat: Vi fann förhöjda nivåer av CXCL-13, en prognostisk markör för IPF, i plasma från patienter med svår COVID-19 (n=8, Fig 1A) jämfört med friska individer. Även andra IPF-förhöjda proteiner inblandade i omstrukturering av lungvävnad och inflammation, såsom CCL19 och dekorin var förhöjda i COVID-19 jämfört med friska individer. Histologiskt identifierade vi i COVID-19 även en tydlig omstrukturering av lungvävnaden med ökat uttryck av periostin (Fig 1B), ett matrixprotein som är förhöjt även i IPF.

Slutsats: Flera mediatorer som reglerar omstrukturering av vävnad och inflammatoriska processer var förhöjda i svårt sjuka COVID-19 patienter i kombination med lungstrukturella förändringar överlappande med IPF-patologin. För att förstå underliggande mekanismer som driver depositionen av fibrotisk vävnad i COVID-19, är det viktigt att studera distal lungvävnad under aktiv fas av fibros, och se hur fibrosmekanismer speglas systemiskt för att finna nya prognostiska biomarkörer för lungfibros.