P72 – Återhämtning efter svår covid-19 med intensivvård i Region Skåne

5. Kliniskt förlopp

Gisela Lilja1, 2, Martin Spångfors2, 3, Ingrid Didriksson1, 2, Martin Annborn2, 4, Attila Frigyesi1, 2, Anna Lybeck1, 2, Anna Nilsson1, 2, Sara Andertun2, 4, Anna Bjärnroos1, 2, Maria Nelderup4, Anton Reepalu1, 2, Niklas Johansson2, Joakim Persson2, Hans Friberg1, 2

1 Skånes universitetssjukhus, Lund och Malmö, Region Skåne
2 Lunds universitet, Lund
3 Centralsjukhuset i Kristianstad, Region Skåne
4 Helsingborgs lasarett, Region Skåne

Bakgrund: Covid-19 är en ny sjukdom där ökad kunskap om återhämtning både på kort och lång sikt behövs för att kunna erbjuda adekvat information och rehabilitering.
Syfte: Att presentera design, genomförande och preliminära resultat av uppföljningen i forskningsprojektet SWECRIT Covid-19.

Metod: Samtliga kritiskt sjuka RT-PCR verifierade covid-19 patienter på fyra akutsjukhus i Region Skåne inkluderades vid ankomst till intensivvårdsavdelning under 1 år, 2020-05-11 till 2021-05-10. Strukturerad uppföljning av överlevarnas återhämtning genomförs efter 3, 12 och 36 månader. Före uppföljningen skickas patient-rapporterade frågeformulär hem till patienten inkluderat; psykisk ohälsa (HADS, PCL-5), fatigue (MFIS), subjektiva respiratoriska problem (SGRQ) och generisk livskvalitet (SF-36v2). Vid uppföljningen inhämtas information om patientens generella återhämtning (GOSE) och nuvarande kognitiva (MoCA, SDMT) och fysiska (TST, 6MWT) funktion. Uppföljningen sker primärt via fysiskt besök vid 3 och 12 månader, samt via telefon vid 36 månader. Strategier för att optimera jämförbarhet mellan bedömare och minimera andel saknade data används.

Resultat: 504 IVA-vårdade patienter inkluderades. Efter 3 månader var 195 avlidna (39%), en saknar information. Av 308 överlevare har 259 (84%) deltagit i strukturerad 3-månaders uppföljning (2021-10-03). Ett initialt pilotprojekt hösten 2020 (n=29) fann fatigue (70%) följt av självupplevda respiratoriska (67%) och fysiska problem (62%) vanligast förekommande. Fatigue var starkt korrelerat med självupplevda respiratoriska problem (rs=.73, p <0.001), depression (rs=.62, p=0.001) och ångest (rs=0.60, p=0.001). Preliminära resultat från den större kohorten kommer att redovisas på konferensen. De första 12 månaders uppföljningarna har genomförts.

Slutsats: Att använda en enkel men detaljerad uppföljningsmodell ger goda förutsättningar att undersöka återhämtning och behov av rehabilitering efter svår covid-19.