P65 – Jämförelse av demografi och fysisk funktion hos sjukhusvårdade och hemmavårdade patienter med postakut covid-19 syndrom- en observationsstudie.

5. Kliniskt förlopp

Mikael Björnson1, Anna Törnberg2, Kenneth Caidahl3, Daniel Loewenstein3, Magnus Sköld4, Anna Svensson-Raskh2, MIchael Runold4, Judith Bruchfeld1, Malin Nygren-Bonnier2

1 1.Enheten för Infektionssjukdomar, Institutionen för Medicin, Karolinska Institutet, ME Infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige
2 2.Sektionen för fysioterapi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och ME arbetsterapi och fysioterapi, Tema kvinnohälsa och hälsoprofessioner, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige
3 3.Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och ME Klinisk fysiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige
4 4.Enheten för Lungmedicin, Institutionen för Medicin, Karolinska Institutet, ME Lungmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige

Bakgrund: Kvarstående funktionsnedsättningar förekommer vid postakut covid-19 syndrom (PACS). Sjukhusvårdade och hemmavårdade patienter med PACS jämfördes avseende demografi och fysisk funktion.

Metod: Sjukhusvårdade patienter (n=189) (SV) med Covid-19-pneumoni och respiratorisk svikt och hemmavårdade patienter (n=190) (HV) remitterade från primärvård med >3 månaders kvarstående symtom efter Covid-19 och sjukskrivning ≥50% inkluderades.

SV följdes upp ca 3 månader efter utskrivning och HV i median 10 månader efter insjuknande på Karolinska Universitetssjukhusets postcovid-mottagning med fysiska tester: dynamisk spirometri, maximalt inspiratoriskt tryck (MIP), 6-minuters gångtest och självskattad fysisk aktivitetsnivå via Frändin/Grimbyskalan, 1-6.

Resultat: I SV var 72% män, medelålder: 57 år (18–81). BMI: medel 30, vårdtid: median 22 dagar, 76% inom intensivvård.
I HV var 81% kvinnor, medelålder: 44 år (21–68), BMI: medel 25.

Frändin/Grimby i SV: median 4 innan sjukhusvistelsen och 3 vid uppföljning, jämfört med 5 respektive 2 för HV.

SV hade signifikant högre procent av förväntad gångsträcka vid 6-minuters gångtest än HV, 90 % jämfört med 79 %.

Dynamisk spirometri visade signifikant lägre % av förväntade värden för SV jämfört med HV avseende FVC 71% jmf 89%, FEV1 73% jmf 89 %.

MIP: procent av förväntat värde var signifikant lägre för HV: 68% jämfört med 89% i SV (tabell 1).

Slutsats: Hemmavårdade patienter med PACS hade trots att de var yngre,  med lägre BMI och sju månaders längre tid till uppföljning signifikant sämre fysisk funktion och lägre rapporterad aktivitetsnivå än patienter som sjukhusvårdats för svår covid-19.
Det är därför av stor vikt att systematiskt följa upp båda dessa patientgrupper.