P57 – Effect of external dead space removal on CO2 homeostasis in Covid-19 patients evaluated with volumetric capnography during pressure support ventilation

5. Kliniskt förlopp

Tomas Öhman1, 2, Francesca Campoccia Jalde3, 4, Magnus Fredby3, Håkan Björne1, 2, Jacob Karlsson2, 5

1 Department of Peroperative Medicine and Intensive care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden
2 Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
3 Department of Thoracic Anesthesiology, Surgical Services and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden
4 Department of Molecular Medicine and Surgery, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
5 Department of Pediatric perioperative medicine and Intensive Care, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden

Bakgrund: Patienter med respiratorisk svikt orsakad av Covid-19 uppvisade hyperkapne tillsammans med hypoxemi. I denna prospektiva, observationella studie ville vi undersöka effekten på CO2-homeostasen vid avlägsnande av extern dead space (motsvarande passivt befuktningsfilter) hos ventilatorbehandlade Covid-19 patienter. Dessutom ville vi validera volumetrisk kapnografi som metod för att kvantifiera dead space i jämförelse med en referensmetod.

Metod: Tio ventilatorbehandlade patienter med ARDS orsakad av Covid-19 inkluderades. Extern dead space mättes innan och efter avlägsnande av densamma. Data från volymetrisk kapnografi , ventilatorn och arteriella blodgaser samlades och analyserades. De exakta referensvolymerna av dead space hämtades från tillverkare och mättes dessutom upp som vattenvolymer.

Resultat: Efter att extern dead space avlägsnades ökade den alveolära minutvolymen och därmed sjönk det arteriella CO2 -trycket, trots att andningsfrekvensen och tidalvolymer förblev oförändrade. CO2-produktionen sjönk, vilket tyder på ett mer effektivt gasutbyte och ett lägre andningsarbete. Volymetrisk kapnografi som metod för mätning av extern dead space uppvisade en låg bias och ett procentuell error på 28 % i jämförelse med referensmetoden. Hos denna kohort av patienter observerades dessutom en relativt hög alveolar dead space, 56% (46-68) av tidalvolymen.

Slutsats: Att sträva efter avlägsnande av extern dead space, såsom vid användning av aktiv i stället för passivbefuktning, ökar CO2-eliminationen och minskar andningsarbetet hos Covid-19 patienter med lungsvikt. Volumetrisk kapnografi verkar dessutom vara en kliniskt lättillgänglig och robust metod för kontinuerlig mätning av extern och fysiologisk dead space och kan därigenom vara av värde vid optimering av ventilatorbehandlingen.