P56 – Clinical outcomes in cancer patients with COVID-19 in Sweden

5. Kliniskt förlopp

Lisa Bondeson1, Anna Thulin1, 2, Lars Ny1, 2, Max Levin1, 2, Johanna Svensson1, Magnus Lindh3, Zhiyuan Zhao1, 2

1 Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige
2 Avdelningen för Onkologi, Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
3 Avdelningen för Infektionssjukdomar, Institutionen för Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige

Bakgrund: Under coronapandemin har rädslan för allvarliga symptom och död i covid-19 hos utsatta grupper varit stor. Svåra avvägningar har gjorts gällande behandlingar av vissa grupper av cancerpatienter för att väga nyttan med behandling mot risk för svårt förlopp i covid-19. Vårt mål var att kartlägga incidensen av covid-19 hos cancerpatienter med solida tumörer som följs vid Jubileumskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, samt att utvärdera risk för att drabbas av svåra symptom och död i covid-19 hos dessa patienter.

Metod: Cancerpatienter som följdes vid Jubileumskliniken, och som testade positivt för SARS-CoV-2 under perioden 2020-03-01 till 2020-08-14 inkluderades. Kliniska data inhämtades från patientjournaler. Logistisk regressionsanalys användes för att identifiera kliniska karaktäristika som ökade oddsen för sjukhusvård och död inom 30 dagar från positivt test.

Resultat: Av 10 774 cancerpatienter testade 135 (1,3%) positivt. 28 patienter som inte följdes på Jubileumskliniken exkluderades. Totalt ingick 107 patienter i analysen och de hade en falldödlighet på 12%. Hög ålder (OR 1,10; CI 95% 1,03–1,18), palliativ behandlingsintention (OR 15,7; CI 95% 1,8–135,8), och tidigare genomfört brytpunktssamtal (OR 52,0; CI 95% 3,7–735,6) ökade oddsen för död. Män hade högre odds för sjukhusvård (OR 3,7; CI 95% 1,50–9,1).

Slutsats: Som för befolkningen i stort sågs koppling mellan hög ålder, manligt kön och skört allmäntillstånd och allvarligt förlopp. Jämfört med samhället i stort testade större andel cancerpatienter positivt för SARS-CoV-2 vilket skulle kunna förklaras av bättre tillgång till testning under den aktuella perioden. Den observerade dödligheten var i det lägre spannet jämfört med studier av cancerpatienter med solida tumörer från andra länder.