P52 – Stratifiering av COVID-19 patienter baserad på kvantitativ analys av immunassocierade gener i helblod

4. Immunologi

Josefine Persson1, Björn Andersson2, Suzanne van Veen3, Mariëlle C. Haks3, Ogonna Obudulu1, Sara Torkzadeh1, Tom H. M Ottenhoff3, Magnus Gisslén4, 5, Lars-Magnus Andersson4, 5, Ali M. Harandi1, 6

1 Avdelningen för Mikrobiologi & Immunologi, Institutionen för Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige
2 Core facility för Bioinformatik, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige
3 Avdelningen för Infektionssjukdomar, Medicinska Centret vid Leidens universitet, Leiden, Nederländerna
4 4 Avdelningen för Infektionssjukdomar, Institutionen för Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige
5 Avdelningen för Infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Region Västra Götaland, Göteborg, Sverige
6 Vaccine evaluation Center, BC Children’s Hospital Research Institute, British Columbias Universitet, Vancouver, Kanada

Bakgrund: Coronaviruset som orsakar svår akut respiratorisk sjukdom (SARS-CoV-2) ger milda symtom hos en majoritet av infekterade, men leder i vissa fall till ett livshotande tillstånd. Tidiga prediktiva biomarkörer, som medger riskstratifiering av patienter med coronavirussjukdom 2019 (covid-19), kan ge vägledning till behandlings- och interventionsstrategier.

Metod: Helblodsprover samlades in från individer, en vecka efter symtomdebut av SARS-CoV-2 infektion via Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som senare uppvisade symtom varierande från milda till kritiska. För att kunna identifiera blodspecifika markörer för olika svårighetsgrader av sjukdomen utfördes en målinriktad kvantitativ expressionsanalys, av 144 immunassocierade gener, med hjälp av metoden dual-color reverse transcriptase multiplex ligation-dependent probe amplification (dcRT-MLPA). De kliniskt väldefinierade subgrupperna av covid-19-patienter (n=29) jämfördes med friska kontroller (n=13).

Resultat: Transkriptionsprofilen skiljde sig tydligt mellan kritiskt sjuka och friska kontroller. Antal gener, med förändrat uttryck, ökade med svårighetsgrad av covid-19. Kritiskt sjuka patienter utmärkte sig genom att ha reducerat uttryck av flertalet gener, vilket sannolikt reflekterar ett lågt lymfocytantal i perifert blod. Uttryck av interferonrelaterade gener dominerade i samtliga subgrupper och var mest påfallande hos kritiskt sjuka. Genen som kodar för den huvudsakliga receptorn för tumörnekrotisk faktor alfa (TNF-α), TNFRS1A, hade ett särskiljande lågt uttryck hos patienter med milda covid-19 symtom.

Slutsats: Cytokinen TNF-α har, i tidigare studier, sammankopplats med hyperinflammatoriskt infektionssvar i samband med covid-19. Vår analys pekar på att receptortillgängligheten för TNF-α kan ha betydelse för svårighetsgraden av symtom. Resultaten kan ligga till grund för vidare studier som belyser mekanismer som kan ligga bakom immunitet och immunpatologi för covid-19.