P50 – Olika aviditetsprofil hos anti-S1 och anti-RBD-antikroppar från patienter med mild respektive svår COVID-19-sjukdom.

4. Immunologi

Sravya Sowdamini Nakka1, 2, Björn Andersson2, Lars-Magnus Andersson1, 3, Magnus Gisslén1, 3, Ali M Harandi2, 4

1 Avd för Infektionssjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige.
2 Avd. För Mikrobiologi och Immunologi, Inst. f. Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige.
3 Avd för Infektionssjukdomar, Inst. F. Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige.
4 Vaccine Evaluation Center, BC Children’s Hospital Research Institute, The University of British Columbia, Vancouver, Canada.

Bakgrund: Trots framgångar för de globala vaccinationsprogrammen kvarstår förödande effekter av Coronavirssjukdom (COVID-19). Därför är det mycket viktigt att undersöka och förstå kvaliteten, funktionen och kinetiken av specifika anti-SARS-CoV-2-antikroppssvar. Vår målsättning var att karakterisera aviditeten av infektions-inducerade antikroppar mot SARS-CoV-2-receptor bindande domän (RBD) och mot spike-subenhet 1 (S1) i patienter med mild respektive svår COVID-19.

Metod: Serumprover samlades in från 22 patienter med milda (n=15) och svåra (n=7) symptom av COVID-19 tidigt (<50 dagar efter symptomdebut) och sent (> 50 dagar) i sjukdomsförloppet. Parallellt undersökte vi också en panel av COVID-19 standard-kontrollprover (n=23, NIBSC, England). Biolayer-Interferometri-analys-baserad aviditetsanalys sattes upp för att undersöka bindningskinetiken av S1- och RBD-specifika antikroppar.

Resultat: S1- och RBD-specifika antikroppar med hög aviditet observerades i prover från både mild och svår COVID-19, och den uppmätta aviditeten var densamma också i panelen COVID-19-standardprover. Intressant nog hade patienterna med svår sjukdom signifikant högre aviditet hos sina RBD-specifika antikroppar jämfört med patienter med mild sjukdom. Detta gällde vid proverna tagna tidigt i sjukdomsförloppet; vid sena tidpunkter var aviditeten däremot likvärdig hos de båda patientgrupperna. Samtliga patienter hade betydligt högre aviditet hos S1-specifika antikroppar jämfört med RBD-specifika antikroppar. Det fanns ingen korrelation mellan titervärden och aviditeten hos vare sig RBD- eller S1-specifika antikroppar.

Slutsats: Vår studie visar att högaviditets-antikroppar mot RBD och S1 finns i serum från COVID-19 med både mild och svår sjukdom, och dessa antikroppar fanns kvar upp till 150 dagar efter symptomdebut. Aviditeten av S1- och RBD-specifika antikroppar är oberoende av antikroppstitern.

Nyckelord: SARS-CoV-2, RBD, spike S1, COVID-19, antikroppar, aviditet