P49 – Longitudinell uppföljning av immunsvar mot SARS-CoV-2 hos sjukvårdspersonal

4. Immunologi

Emelie Marklund1, 2, Susannah Leach3, 4, Kristina Nyström1, 5, Anna Lundgren3, 6, Jan-Åke Liljeqvist1, 5, Staffan Nilsson7, Aylin Yilmaz1, 2, Lars-Magnus Andersson1, 2, Mats Bemark3, 6, Magnus Gisslén1, 2

1 Avdelningen för Infektionsmedicin, Institutet för Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
2 Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetsjukhuset, Göteborg
3 Avdelningen för Mikrobiologi och Immunologi, Institutet för Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet
4 Klinisk Farmakologi, Sahlgrenska Universitetsjukhuset, Göteborg
5 Klinisk Mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
6 Avdelningen för klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
7 Laboratoriemedicin, Institutet för Biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Bakgrund: Det har förekommit en utbred oro för COVID-19 hos sjukvårdspersonal, men studier som undersökt hurvida sjukvårdspersonal i Sverige har varit överrepresenterade av COVID-19 under pandemin är fortsatt begränsade. 

Metod: 314 sjukvårdspersonal rekryterades från Infektionskliniken Sahlgrenska där COVID-19 patienter vårdats under hela COVID-19-pandemin. IgG-antikroppar analyserades med två olika kommersiella tester, mot nucleocapsid (N) respektive mot N- och Spike (S) proteinet, vid 5 tidpunkter från mars 2020 till januari 2021 samt i matchade bloddonatorer vid tre av tidpunkterna. I september/oktober 2020 utfördes djupgående analyser på 190 sjukvårdspersonal, inklusive ytterligare två kommersiella IgG-analyser mot S-proteinet (S1/S2 respektive RBD), neutraliserande antikroppar (NAbs) och CD4+ T-cell reaktivitet mot S1 respektive mot spike-, membran- och nucleocapsid (SMN) peptidpooler.

Resultat: Seroprevalens var högre bland sjukhuspersonal jämfört med matchade bloddonatorer vid alla tidpunkter. Seropositivitet ökade från 6.4% till 16.3% bland sjukvårdspersonalen från maj 2020 till januari 2021, jämfört med 3.6% till 11.9% bland bloddonatorer. NAbs detekterades hos 90% av sjukvårdspersonalen efter verifierad mild COVID-19. Vi fann signifikanta korrelationer mellan NAbs och alla fyra kommersiella. IgG-analyser men stor variation i sensitivitet mellan IgG-analyserna. Pre-existerande CD4+ T-cell reaktivitet förekom i motsvarande proportioner bland sjukvårdspersonal som senare som insjuknade med symptomatisk COVID-19 under resterande studieperiod jämfört med de som inte insjuknade.

Slutsats: Sjukvårdspersonal som jobbat med COVID-19 patienter i Göteborg Sverige har infekterats med SARS-CoV-2 i högre utsträckning jämfört med matchade bloddonatorer. Flera olika serologiska målantigener bör användas för att säkert verifiera genomgången infektion. Vår data indikerar att CD4+ T-cell reaktivitet inte är en pålitlig indikator för skydd från infektion.