P41 – Skyddande effekt av statinbehandling för COVID-19-insjuknande, allvarlig sjukdom och död – en nationella svensk kohortstudie inom SCIFI-PEARL-projektet

3. Epidemiologi

Ailiana Santosa1, Stefan Franzén1, 2, Björn Wettermark3, Ingela Parmryd4, Fredrik Nyberg1

1 Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
2 Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland, Göteborg, Sverige
3 Samhällsfarmaci, Institutionen för farmaci, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige
4 Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige

Bakgrund: Statinbehandling har antagits skydda mot virusinfektioner på grund av immunmodulerande, antiinflammatoriska och membranomvandlande effekter. Statiners effekter på COVID-19 är dock fortfarande oklara.
MÅL – Att undersöka om statinexponering påverkar insjuknande, svårighetsgrad eller död i COVID-19 med hjälp av nationella befolkningsbaserade register.

Metod: En population ≥40 år selekterades genom ålders-könsstratifierat slumpmässigt urval från Sveriges befolkningen 1jan2020. Data hämtades från SmiNet (positiv PCR-test), nationella patientregistret, dödsorsaksregistret, nationella läkemedelsregistret och sociodemografiska register. Individer med COVID-19 identifierades. Vi studerade tre kohorter (med respektive indexdatum): populationskohort för den samplade studiegruppen (1jan2020), insjuknandekohort (positivt test-datum eller diagnos-datum) och sjukhusvårdad kohort (inläggningsdatum,). Statinexponering definierades som ≥3 recept under året före index. Utfall var COVID-19-test-positivitet, diagnos, sjukhusinläggning, intensivvårdsinläggning och dödsfall. Uppföljningen sträckte sig från index till 20jan2021. Med Cox-regression skattades hazardkvoter. Vi kontrollerade för förväxlingsfaktorer genom propensity scores omfattande variabler för komorbiditeter, läkemedelsexponering och sociodemografi, och balanserade grupperna genom IPTW-viktning (inverse probability of treatment weights).

Resultat: Av 572 723 individer hade 22,3 % regelbunden pågående statinbehandling året före 1jan2020. Efter IPTW-justering fann vi skyddande effekter i denna populationskohort av statinbehandling för positivt COVID-19-test (HR 0.91, 95% konfidensintervall 0.86-0.97), COVID-19-diagnos (0.91, 0.87-0.96), sjukhusinläggning (0.91, 0.84-0.99) och dödsfall (0.69, 0.62-0.77), men inte intensivvårdsinläggning. I insjuknandekohorten och sjukhusvårdskohorten var statinexponering associerad med lägre risk för COVID-19-död (0.78, 0.72-0.83 och 0.81, 0.74-0.89), men inte för på intensivvårdsinläggning eller sjukhusvård i insjuknandekohorten. Effekterna var marginellt starkare hos kvinnor än män, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta.

Slutsats: Personer som behandlats med statiner synes ha lägre COVID-19-mortalitet än icke-användare.