P39 – Riskfaktorer för SARS-CoV-2 hos gravida i Sverige och Norge

3. Epidemiologi

Anne K. Örtqvist1, 2, Maria C. Magnus3, Laura Oakley3, 4, Anne-Marie Nybo Andersen5, Siri E. Håberg3, Olof Stephansson1, 6

1 Divisionen för Klinisk Epidemiolgi, Institutionen för Medicin, Solna, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
2 Verksamhet Obstetrik och Gynekologi, Visby Lasarett, Visby, Sverige
3 Centre for Fertility and Health, Norwegian Institute of Public Health, Oslo, Norway
4 Department of Non-communicable Disease Epidemiology, London School of Hygiene and Tropical Medicine, London, United Kingdom
5 Department of Public Health, University of Copenhagen, Copenhagen, Denmark
6 Medicinsk enhet Graviditet och förlossning, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm, Sverige

Bakgrund: Att identifiera riskfaktorer för SARS-CoV-2 hos gravida är nödvändigt för kliniska rekommendationer. Studiens syfte var att identifiera riskfaktorer för SARS-CoV-2 test-positivitet under graviditet, samt undersöka hur olika teststrategier, såsom universell eller icke-universell (indikationsbaserad) testning, och bakgrundsfaktorer påverkar resultatframställningen.

Metod: I en populationsbaserad registerstudie av 107627 gravida kvinnor i Sverige och 81195 i Norge under pandemins första 18 månader, studerades sambandet mellan maternella- och graviditetsrelaterade faktorer samt komorbiditet och SARS-CoV-2 test-positivitet. Universell testning för SARS-CoV-2 av gravida i samband med inneliggande vård, oavsett inläggningsorsak, genomfördes på 23 förlossningskliniker i Sverige. Icke-universell testning omfattar all annan testning.

Resultat: Av inkluderade gravida kvinnor var det 2,1% i Sverige och 1,1% i Norge som testades positivt för SARS-CoV-2. I svensk data hade kvinnor med övervikt, fetma och graviditetsdiabetes en ökad sannolikhet för test-positivitet hos icke-universellt testade, men inte hos universellt testade. I norsk data var lägre utbildningsnivå associerat med ökad sannolikhet för test-positivitet, samtidigt som dessa kvinnor mer sällan var testade jämfört med dem med en högre utbildningsnivå. I både svensk och norsk data hade gravida födda i Mellanöstern eller Afrika ökad sannolikhet för test-positivitet oavsett teststrategi, även om dom hade en lägre sannolikhet att bli testade jämfört med gravida födda i Skandinavien.

Slutsats: Valet av teststrategi, studiepopulationens bakgrundsfaktorer och dataursprung påverkar vilka riskfaktorer hos gravida som associeras med SARS-CoV-2. Trots detta fann vi genomgående att kvinnor födda i Mellanöstern och Afrika hade en ökad sannolikhet för test-positivitet. Resultaten bör beaktas i arbetet med rekommendationer för gravida kvinnor under pågående och framtida pandemier.