P36 – Potentiella biverkningar för COVID-19-vacciner –bakgrundsincidenser varierar med ålder och kön, över tid och påverkas av pandemin – en befolkningsbaserad registerstudie inom SCIFI-PEARL-projektet

3. Epidemiologi

Fredrik Nyberg1, Magnus Lindh2, 3, Lowie E.G.W. Vanfleteren4, 5, Niklas Hammar6, Björn Wettermark7, Johan Sundström8, 9, Ailiana Santosa1, Brian Kirui1, Magnus Gisslén2, 10

1 Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Institutionen för Medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
2 Avdelningen för infektionssjukdomar, Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
3 Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige
4 KOL-Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige
5 Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, Göteborg, Sverige
6 Enheten för epidemiologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige
7 Samhällsfarmaci, Institutionen för farmaci, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige
8 Klinisk epidemiologi, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige
9 The George Institute for Global Health, University of New South Wales, Sydney, Australia
10 Infektionskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Sverige

Bakgrund: När storskaliga vaccinationsprogram för covid-19 nu genomförs över hela världen kommer säkerhetssignaler som behöver utvärderas snabbt att dyka upp. Vi rapporterar här populationsbaserade ålders- och könsspecifika bakgrundsincidenser för potentiella vaccinbiverkningar av särskilt intresse (AESI) för den svenska befolkningen, vilka beräknats med hjälp av nationella hälsoregisterdata.

Metod: Ett ålders/könsstratifierat slumpmässigt 10% urval av den svenska befolkningen 1jan2020, analyserades avseende incidens av tillstånd som representerar AESI under 2020, året då covid-19-pandemin utvecklades men innan vaccinationerna påbörjades. Vi definierade följande AESI-utfall baserat på definitioner från läkemedelsmyndigheter, biverkningsmonitoreringsprogram och tidigare studier: aseptisk hjärnhinneinflammation, feberkramper, Kawasaki-syndrom, MISC, post-infektiös artrit, artrit, hjärtmuskelinflammation, ARDS, hjärtinfarkt, stroke, ischemisk stroke, hemorragisk stroke, venös tromboembolism, lungemboli, njursvikt, leversvikt, erytema multiforme, DIC, autoimmun sköldkörtelinflammation och blindtarmsinflammation. Vi beräknade incidens stratifierad för ålder, kön och tidsperiod (kvartal 2020).

Resultat: Vi inkluderade 972723 personer, som representerar Sveriges befolkning 1jan 2020. Vi fann att flera potentiella AESI var starkt associerade med ålder och i vissa fall kön. Flera AESI visade förväntad incidensökning med åldern, medan vissa (t.ex. blindtarmsinflammation, aseptisk hjärnhinneinflammation, autoimmun sköldkörtelinflammation, Kawasaki syndrom och MISC) var vanligare hos ungdomar, och andra uppvisade ett plattare åldersmönster (t.ex. hjärtmuskelinflammation, DIC och erytema multiforme), se figur. Betydande variation över tid sågs för vissa AESI under de fyra kvartalen 2020, potentiellt relaterat till pandemivågor, säsongsvariation, överbelastning av hälso- och sjukvårdssystemet eller andra effekter på hälso- och sjukvården.

Slutsats: Underliggande ålder och kön samt tidsperiod för incidensuppskattning och aktuell covid-incidens är viktiga faktorer att beakta när AESI- incidenser som observeras efter covid-19-vaccination jämförs med motsvarande bakgrundsincidenser.