P3 – Ingen effekt av remdesivir eller betametason på SARS-CoV-2-RNA-virusfrihet i övre luftvägar hos sjukhusvårdade covid-19-patienter: en retrospektiv observationsstudie
1. Behandling
1 Avdelningen för infektionssjukdomar, Institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 405 30 Göteborg, Sverige
2 Infektionskliniken, Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 416 50 Göteborg, Sverige
3 Matematiska vetenskaper, Chalmers tekniska högskola, 412 96 Göteborg, Sverige
4 Klinisk mikrobiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 46 Göteborg, Sverige
Bakgrund: Remdesivir och kortikosteroider rekommenderas för behandling av covid-19 i ett flertal nationella behandlingsriktlinjer, däribland svenska och amerikanska, givet att uppställda kriterier uppfylls. Viruskinetiken för SARS-CoV-2 har tillmätts betydelse för smittsamhet och prognos, men kunskapen om remdesivir och kortikosteroiders inverkan på densamma är ofullständig.
Metod: I syfte att beskriva viruskinetiken för SARS-CoV-2 under behandling med remdesivir och betametason genomförde vi en retrospektiv studie där longitudinella prover från övre luftvägar samlades in från 123 sjukhusvårdade patienter (medianålder 55 år, 74 % män). Deltagarna delades in i fyra grupper: de som behandlades med remdesivir (n = 25), betametason (n = 41), båda delar (n = 15) och ingetdera (n = 42). Det primära utfallsmåttet var tid till virusfrihet (definierat som cycle threshold-värde ≥ 40), dels mätt från symptomdebut och dels, i förekommande fall, från insättning av behandling.
Resultat: Vi fann ingen signifikant skillnad avseende tid till virusfrihet, vare sig räknat från symptomdebut eller behandlingsstart. Vi fann heller inte att syrgasbehovet vid inläggning korrelerade med tiden till virusfrihet.
Slutsats: Vare sig remdesivir eller betametason påverkar nedgången av SARS-CoV-2 RNA i övre luftvägar hos immunokompetenta patienter med sjukhusvårdskrävande covid-19. Upprepad virusmätning kan inte användas för monitorering av behandlingseffekt.