P29 – Ett elektroniskt frailty index-verktyg (eFI) som prediktor för utfall hos COVID-19-patienter inom Stockholmsgeriatriken

3. Epidemiologi

Jonathan K. L. Mak1, Maria Eriksdotter2, 3, Martin Annetorp2, 3, Ralf Kuja-Halkola1, Laura Kananen1, 4, Anne-Marie Boström3, 5, Miia Kivipelto2, 3, Carina Metzner2, 3, Viktoria Bäck Jerlardtz6, Malin Engström7, Peter Johnson8, Lars Göran Lundberg9, Elisabet Åkesson10, 11, Carina Sühl Öberg12, Maria Olsson13, 14, Tommy Cederholm2, 3, 15, Sara Hägg1, Dorota Religa2, 3, Juulia Jylhävä1, 4

1 Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
2 Division of Clinical Geriatrics, Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
3 Theme Inflammation and Aging, Karolinska University Hospital, Huddinge, Sweden
4 Faculty of Social Sciences (Health Sciences) and Gerontology Research Center (GEREC), University of Tampere, Tampere, Finland
5 Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
6 Department of Geriatric Medicine, Jakobsbergsgeriatriken, Stockholm, Sweden
7 Department of Geriatric Medicine, Sabbatsbergsgeriatriken, Stockholm, Sweden
8 Department of Geriatric Medicine, Capio Geriatrik Nacka AB, Nacka, Sweden
9 Department of Geriatric Medicine, Dalengeriatriken Aleris Närsjukvård AB, Stockholm, Sweden
10 Research and Development Unit, Stockholms Sjukhem, Stockholm, Sweden
11 Division of Neurogeriatrics, Department of Neurobiology, Care sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
12 Department of Geriatric Medicine, Handengeriatriken, Aleris Närsjukvård AB, Stockholm, Sweden
13 Department of Geriatric Medicine, Capio Geriatrik Löwet, Stockholm, Sweden
14 Department of Geriatric Medicine, Capio Geriatrik Sollentuna, Stockholm, Sweden
15 Department of Public Health and Caring Sciences, Uppsala University, Uppsala, Sweden

Bakgrund: Clinical Frailty Scale (CFS) är ett skattningsverktyg för skörhet som används på geriatriska kliniker i Stockholm och som kan urskilja COVID-19-patienter med risk för sämre utfall. Det är däremot oklart om ett skörhetsmått beräknat från journaldata, ett elektroniskt frailty index-verktyg (eFI), ger liknande prediktivt värde. Syftet med denna studie var att jämföra eFI med andra mått på skörhet och komorbiditet, samt att utvärdera prediktion av utfall (längd på sjukhusvistelse, dödlighet, återinläggning) hos geriatriska COVID-19-patienter i Stockholm.

Metod: Vi extraherade elektroniska journaler från nio geriatriska kliniker i Stockholm, Sverige, omfattande 3 168 COVID-19-patienter (medelålder 81,9 år) mellan 1/3/2020 och 17/6/2021. Skörhet skattades med CFS, Hospital Frailty Risk Score (HFRS) och eFI utifrån 48 variabler på diagnoser, funktion och labvärden. Komorbiditet räknades ut med Charlson Comorbidity Index (CCI). Associationen mellan skörhet och längd på sjukhusvistelse testades med linjär regressionsanalys. Dödlighet under sjukhusvistelse och återinläggning inom 30 dagar med logistisk regression, samt 30-dagars- och 6-månadersdödlighet med Cox-regression. Justering för ålder och kön gjordes i alla modeller.

Resultat: En ökning med 10% på eFI-skalan var associerat med högre risk för dödlighet under sjukhusvistelsen (odds ratio [OR]=3,13; 95% confidence interval=2,52–3,91), 30-dagars dödlighet (hazards ratio [HR]=2,46; 2,12–2,85), 6 månaders dödlighet (HR=2,40; 2,12–2,72), 30-dagars återinläggning (OR=1,30; 1,02–1,64) och längre sjukhusvistelse (β=2,28; 1,88–2,68). CFS, HFRS och CCI var på liknande sätt associerade med dessa utfall, men eFI var den bästa prediktorn för dödlighet under sjukhusvistelsen (AUC=0,78).

Slutsats: Ett eFI-verktyg baserat på journaldata kan användas för att identifiera högrisk-patienter inlagda för COVID-19 på geriatriska kliniker i Stockholm.